Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Skärpt vapenlag gav 400 anmälningar på ett år

Från 2012
Uppdaterad 16.01.2015 13:05.
man håller i vapen.
Bild: Andrew Gombert/EPA

Den nya, skärpta vapenlagen gav 400 anmälningar om personer som inte bör äga vapen på nästan ett år. Lärkarförbundets ordförande säger att det finns ett stort antal fall som inte anmälts.

Finländarna äger närmare en och en halv miljon lagliga vapen – och under 2000-talet har lagliga vapen flera gånger använts till skolskjutningar och andra uppseendeväckande våldsdåd. Myndigheterna reagerade på problemet, och för nästan exakt ett år sedan skärptes vapenlagen. Läkarna blev skyldiga att anmäla personer som inte borde inneha vapen. Polisstyrelsens vapenförvaltning har till slutet av maj i år fått ta emot 417 läkaranmälningar. Av de anmälda var 46 personer vapenägare. I deras fall har polisen inrett den byråkratiska processen för att dra in vapenlicenserna och beslagta vapnen.

Läkarförbundets verksamhetsledare Heikki Pälve tycker att antalet anmälningar låter litet. Pälve säger att läkarna av allt att döma handlar som om anmälningsskyldigheten i själva verket var en rättighet, inte en plikt.

-Om vi skulle anmäla precis varje fall, så skulle polisen få kanske en halv miljon anmälningar per år. Det skulle ju vara vettlöst både för polisen och för läkarna, säger Pälve.

Programmet är inte längre tillgängligt
Radar: Reportage: Läkare ogillar anmäla patienter - Spela upp på Arenan (Programmet är inte längre tillgängligt)

Överinspektör Jukka Kaski på polisstyrelsens vapensförvaltning håller med om att antalet anmälningar kunde och borde vara större. Men vad gäller läkarnas anmälningsskyldighet så ser han inga tolkningsmöjligheter:

-Paragraf 114 i skjutvapenlagen är entydig. Läkare är skyldiga och andra yrkesutbildade personer inom hälsovården har rätt att anmäla personer som beroende på hälsotillstånd eller uppförande är olämpliga att inneha skjutvapen. Så det finns inga tolkningsmöjligheter, säger Kaski.

Förtydligade kriterier

Den 1 januari .2012 kom en förordning som förtydligar kriterierna för när läkare måste anmäla sina patienter. De är:

1) Personen har tagits in på psykiatrisk tvångsvård för att han eller hon är till fara för sig själv.

2) Vid en rättspsykiatrisk undersökning bedöms personen vara till fara för sig själv eller andra.

3) Läkaren bedömer att personen är till fara för sig själv eller andra på grund av att han eller hon enligt patientjournalen har betett sig hotfullt eller våldsamt. Läkaren måste då träffa patienten.

4) Patienten har betett sig våldsamt mot hälsovårdspersonalen eller hotat personalen med våld.

5) Personen bedöms på någon annan grund olämplig att inneha vapen.

Läkarförbundets Heikki Pälve säger att det femte kriteriet är en direkt risk för läkarna:

- Om en läkare bedömer något som så obetydligt att det inte behöver anmälas till polisen, men personen senare skadar någon med ett vapen, så kan läkaren – utgående från kriterie fem – bli åtalad för tjänstfel.

Motståndet avtar

Jukka Kaski på vapenförvaltningen tror att läkarnas motstånd kommer att minska med tiden. Han säger att läkarna reagerade på samma sätt när de blev tvungna att anmäla människor som inte längre kan köra bil. Men motståndet har avtagit, och nu är det rutin. Kaski tror att det kommer att gå likadant med vapenanmälningarna.

En man som har lång erfarenhet av vad vapen kan orsaka är riksdagsledamot Kari Tolvanen (saml). Han arbetade under många år vid Helsingforspolisen med att utreda våldsbrott . Tolvanen säger att anmälningsplikten är en bra början, men påpekar att problemet borde åtgärdas långt tidigare.

- Debatten handlar nu mest om hur man reparerar den skada som redan har skett. Själv är jag mera intresserad av att förebygga och vårda mentala problem tidigare och effektivare än man gör nu.

Tolvanen säger att den öppna vården vore en fin sak om den faktiskt skulle innebära vård och varför inte lite övervakning också. Och, säger han, det borde vara betydligt lättare att få hjälp med mentala problem än det är i dag.

”Anmälningsplikt hotar vården”

Inom läkarkåren tycker man anmälningsplikten direkt försämrar möjligheterna till tidig hjälp vid mentala problem, säger Heikki Pälve.

- Vapenägare med smärre mentala problem kan låta bli att söka vård av rädsla för att bli av med sina vapen. Det leder i värsta fall till att problemen förvärras men vapenägaren får varken vård eller medicinering.

I det fall som Pälve målar upp skulle anmälningsplikten leda till att vi får allt sjukare och mera obalanserade vapenägare som dessutom står utanför vårdsektorns kontroll.

Löser inte alla problem

Överinspektör Jukka Kaski vid vapenförvaltningen säger att anmälningsplikten inte löser alla problem. Om den anmälda personen inte har vapen så måste polisstyrelsen förstöra anmälningen. Men inget hindrar honom eller henne från att senare ansöka om vapenlicens. I det fallet får den lokala polisen aldrig veta att det tidigare har gjorts en anmälning till polisstyrelsen om att personen i fråga inte bör äga vapen.

Mer om ämnet på Yle Arenan