Torvtagningen ska fördubblas före år 2020
Närmare 13 000 hektar myrmarker i Mellersta Österbotten ska den här sommaren kartläggas. Målet är att ta reda på om de lämpar sig för torvtäkt. I Österbotten är så gott som all myrmark redan kartlagd och kritikerna menar att torvtäkten har orsakat stor miljöförstörelse.
GTK söker områden för torvtäkt
Det bara är en liten del av myrarna som passar för torvproduktion. Av de 13 000 hektar som kartläggs i Mellersta Österbotten blir kanske 100 eller max 200 hektar torvtäktsområden.
Det är Geologiska forskningscentralen, GTK, som undersöker mossarna. Ledande forskare Samu Valpola poängterar att 10 procent, drygt en miljon hektar, av Finlands myrmarker redan är skyddade. Ytterligare 30 procent är hittills helt orörda. De nya torvtäktsområdena ska framöver koncentreras till sådana myrmarker som redan för tiotals år sedan förstördes då de dikades ut för att bli skog.
Torvtäkt bedrivs i dag på drygt 60 000 hektar, eller på 0,6 procent av totalarealen myrar. Den siffran ska fördubblas före år 2020.
Kritikerna menar att trots att det procentuellt sett handlar om rätt små områden så är verksamheten koncentrerad till några orter och det innebär att de lokala förhållandena påverkas i hög grad. Ralf Wistbacka från föreningen Jakobstadsnejdens natur säger att varken miljötillstånden eller miljökonsekvensbedömningarna är tillräckligt omfattande och att man ofta har godkänt bristfälliga handlingar. Han menar också att vattendragen och biodiversiteten lider av torvtäkten.
- Torven är en värre utsläppskälla än kol, och så tillkommer ännu den lokala påverkan. Det är ju inte meningen att man ska tvingas köra flera hundra kilometer för att plocka tranbär eller hjortron. Man borde kunna använda de här markerna på ett mer hållbart sätt, säger Wistbacka.
Wistbacka är ändå glad att GTK nu också registrerar unika växt - eller djurarter på myrmarkerna. Samtidigt som torvproduktionen ska fördubblas är målet att under samma tid skydda ytterligare 100 000 hektar mossar. Ledande forskare Samu Valpola säger att torvtäkten är noga reglerad, till skillnad från till exempel utdikningen av mossar som kan göras helt utan tillstånd. GTK har kartlagt nästan två miljoner hektar myrmarker sedan 1975.