Srebrenica: "En svart fläck på mänsklighetens samvete"

Den 11 juli 1995 inleddes massakern i Srebrenica. Omkring 8 000 muslimska män och pojkar dödades inom loppet av några dagar av bosnienserbiska styrkor. I måndags samlades tusentals sörjande på gatorna i Sarajevo för att hylla de 520 nyidentifierade offer vars kistor kördes genom huvudstaden. Begravningen sker i dag, på den 17:e årsdagen av massakern.

- Våra barn återvänder till samma plats som de lämnade 1995. Tyvärr är de inte längre vid liv, sade Munira Subasic, ledare för en organisation som samlat kvinnor som miste sina män och söner i massakern.

Varje år den 11 juli hålls en massbegravning vid Potocari begravningsplats nära Srebrenica, för att minnas dagen då bosnienserbiska styrkor intog den FN-beskyddade muslimska enklaven Srebrenica.

Hittills har 5 137 offer begravts efter att deras kvarlevor blivit funna och identifierade från massgravar. För de anhöriga är händelsen ännu som ett öppet sår.

- Srebrenica är det djupaste sår som tillfogats vårt folk. Det är en svart fläck på mänsklighetens samvete och en svart fläck på samvetet hos de män som begick massakern och de som tillät det ske, sade Bakir Izetbegovic, muslimsk medlem i Bosniens tredelade presidentskap.

Av de offer som begravs i dag var 48 unga män mellan 15 och 18 år. Bland offren finns också tre kvinnor, varav en var 94 år gammal.

Bakgrund och straff

Den etniska rensningen var omfattande då krigen på Balkan pågick under 90-talet. I Bosnien var muslimerna speciellt utsatta, och därför flydde många av dem till Srebrenica. Där hade en fredsbevarande FN-styrka i uppgift att beskydda invånarna, men styrkan misslyckades med att försvara staden då de bosnienserbiska trupperna gick till attack den 11 juli 1995. Slutresultatet blev det som i dag kallas massakern i Srebrenica, då uppskattningsvis 8 000 män och pojkar miste sina liv.

Massakern har klassificerats som folkmord i internationell domstol, och anses vara den värsta krigsförbrytelse som ägt rum i Europa sedan andra världskrigets slut.

Den före detta bosnienserbiske presidenten Radovan Karadzic och den förre bosnienserbiske generalen Ratko Mladic står båda åtalade inför krigsförbrytartribunalen i Haag. Jugoslaviens och Serbiens tidigare president, Slobodan Milosevic stod också anklagad inför tribunalen i Haag, men han dog 2006 innan han hann dömas.

Rättegången mot Mladic - som också kallats "slaktaren från Srebrenica" - fortsatte i måndags med vittnesmål av det första åklagarvittnet.

(AFP, Reuters)