Höjd moms, sänkt kilometerersättning och skärpt inkomstbeskattning

Regeringen håller i nästa års budget långt fast vid de nedskärningar och skattehöjningar som man kom överens om i våras. Det här blev klart i dag, då Finansministeriet avslutade sina budgetförhandlingar. I mars kom man överens om nedskärningar för sammanlagt 2,7 miljarder.

Enligt ministeriets budgetförslag har nedskärningarna en nettoeffekt på 400 miljoner euro nästa år, medan skatteintäkterna ska öka med 1,3 miljarder euro.

Finansminister Jutta Urpilainen (SDP)är nöjd med budgetförslaget, men hon säger att det finns väldigt lite ytterligare spelrum i budgeten.

Regeringens budgetförhandlingar inleds i slutet av månaden.

Momsförhöjning och solidaritetsskatt
Största delen av höstens beslut om budgeten för år 2013 baserar sig på de så kallade budgetramarna för åren 2013-2016, som regeringen beslöt om i mars.

Den grundläggande målsättningen är att man ska spara 2,7 miljarder euro i statsekonomin fram till regeringsperiodens slut år 2015. Det här förverkligas så att skatteförhöjningarna hämtar in 1,2 miljarder euro extra samtidigt som man skär ned på utgiftssidan med ungefär samma summa.

När det gäller skatteintäkterna står momsförhöjningen för den största biten, momsen höjs med 1,0 procentenhet över hela linjen. Den allmänna momsen är nästa år 24 procent.

Inkomstbeskattningen skärps i och med att skattetabellerna inte inflationsjusteras under åren 2013 och 2014.

För mera välbeställda löntagare införs en så kallad solidaritetsskatt, de som förtjänar mera än 100 000 euro per år får en förhöjd inkomstskatt. Samtidigt införs också en solidaritetsskatt i arvsbeskattningen för arv som överstiger en miljon euro.

Kilometerersättningen sänks för alla, men framför allt för dem som kör mycket i jobbet

Det är framförallt momsförhöjningen som har den största ekonomiska betydelsen när det gäller att balansera statsekonomin.

Trots skatteförhöjningarna och inbesparingarna beräknas statsskulden under åren 2013-2016 öka med 18 miljarder euro.

Efter det att rambesluten fattades i slutet av mars har de ekonomiska utsikterna framför allt i eurområdet försämrats, konjunkturinstituten räknar rätt allmänt med att euroområdet den närmaste tiden kommer att drabbas av recession, d.v.s. negativ tillväxt under minst två kvartal i följd. Enligt finansminister Jutta Urpilainen finns det ändå inget större behov av att frångå budgetramarna i någon större utsträckning.