Fiskvägar avgör musslornas framtid
Planeringen av fiskvägar i Svartån har börjat röra på sig igen och det finns nu ett förslag på hur finansieringen av den fortsatta planeringen kan se ut. Närings- trafik och miljöcentralen föreslår att Nylands förbund står för största delen av kostnaderna medan Raseborg stad kunde bekosta resten tillsammans med pengar från fiskeavgifter och NTM-centralen själv.
Nylands förbund skulle därmed betala 73 000 euro, som är hälften av hela summan. Raseborg föreslås bidra med 20 000 euro.
Målet är att restaurera Svartån och bygga fiskvägar så att vandringsfiskar som lax och öring skall kunna fungera där som naturliga fiskstammar. På så vis hjälper det också alla musslor som finns där att kunna föröka sig igen.
Det finns ungefär 2000 musslor av de utrotningshotade arterna flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla i Svartån. Det här gör vattendraget till södra Finlands viktigaste å med musslor. Nu håller de på att dö ut eftersom bottnen är dålig för unga musslor och flodpärlmusslans förökning hänger på att musslornas larver skall kunna bo i laxens gälar medan de är små.
Naturinventerare Esko Vuorinen håller i projektkoordineringen för fiskvägarna och säger att det kanske ännu räcker 50 år innan musslorna i Svartån dör ut helt och hållet men han är rädd för att tiden rinner ut eftersom man redan började planera musslornas räddning där för 20 år sedan, och inte mycket har hänt sedan dess.
Det kommer att handla om ett miljonprojekt då man börjar återställa Svartån men tack vare de sällsynta musslorna finns det en god chans att EU kan vara med och delfinansiera projektet tror Vuorinen.
Vattenkraftsbolaget måste vara med för att det skall lyckas
Det som gör att vandringsfiskar inte klarar av att leva i Svartån är de fyra vattenkraftverken som tidigare ägdes av energibolaget Fortum. Fortum var därför med i planeringen på att återställa vattendraget, men på våren sålde energibolaget de fyra kraftverken till vattenkraftsbolaget Koskienergia och sedan dess har planeringen stannat upp.
Esko Vuorinen säger att det nya ägarbolaget inte bestämt om de kommer att understöda projektet eller inte, men för att det hela skall lyckas, måste de nästan vara med. Det är också många andra aktörer, bland annat olika markägare, som gärna borde vara insatta och med i projektet för att det skall lyckas.
Just nu måste ägaren till vattenkraftverken i Svartån betala ungefär 16 000 euro årligen som straffavgift eftersom vattenlagen kräver att fisken skall ha en viss mängd vatten till sitt förfogande, och de två mellersta vattendragen i Svartån uppfyller inte kraven. De här pengarna kan i princip också användas till finansiering av fiskevägarna säger Vuorinen, eftersom NTM-centralen förfogar över dem.