Hur ska man hjälpa länder i nöd?

Hur ska man hjälpa länder i nöd på bästa sätt?

Det är en fråga som biståndsarbetare kunde ställa sig oftare, anser nationalekonom Susanna Sandström vid Åbo Akademi.

Hon forskar i hur väl bistånd fungerar och enligt henne är vissa sätt att hjälpa klart bättre än andra.

- Enkelt sagt fungerar sådant bistånd som inte kan tas ifrån en människa då den en gång har fått det, som vaccin.

Biståndsprojekt som satsar på små barn och havande eller ammande mödrar är också bra.

- Skador som ett spädbarn har fått på grund av svår undernäring går aldrig att reparera senare i livet. Därför är hjälp som man ger till små barn alltid effektiv.

Enligt Susanna Sandström kan en viss typ av bistånd göra läget ännu värre i ett utsatt land. Hon avråder folk att stöda projekt som för in gamla avlagda kläder i stor skala till ett u-land. Den typen av hjälp slår ut den lokala klädmarknaden.

- En annan sak är om man till exempel donerar filtar i liten skala till ett visst barnhem. Det är en punktinsats som underlättar situationen för just det barnhemmet.

Samarbete är viktigt

Det också viktigt att biståndsarbetare samarbetar med det nödställda landets regering - då det finns en.

- Man ska inte stöda små enskilda projekt som till exempel bygger en skola i någon liten by. Skolan måste underhållas och kunna anställa lärare också i fortsättningen. Om man inte bygger skolan i samråd med landets regering är sannolikheten för att projektet är framgångsrikt väldigt liten.

"Långsamma" katastrofer som torka, som varken är politiskt intressanta eller syns i media, har i allmähet svårt att få pengar.

- Därför är Röda korsets Hungerdagsinsamling bra. Pengar som man får till den potten kan man använda till katastrofer som inte har medial genomslagskraft, säger Sandström.