”Graviditeten räddade mig från missbruket”

Petra är en av de få som frivilligt sökt hjälp för att ta sig ur sitt alkohol- och drogmissbruk. Dottern blev räddningen, berättar Petra för Radar.

Petra fick sitt första barn när hon var 18. Då hade hon varken drog eller alkoholproblem. De första åren som småbarnsförälder gick bra. Men efter ett par år sjönk hon in i en djup depression där alkohol och droger blev ett sätt att fly verkligheten. Hennes son omhändertogs och flyttade till en fosterfamilj. Efter det följde fem år av drog och alkoholmissbruk. Ända tills hon fick veta att hon var gravid igen.

- Det började med att jag drack alkohol och tog lugnande mediciner dagligen. Men det hände också att jag tog kokain, amfetamin och extacy, berättar Petra.

Det positiva graviditetstestet blev Petras räddning. Hon lade sig frivilligt in på ett mödrahem för gravida kvinnor med alkohol- och drogmissbruk. Där bodde hon under hela graviditeten.

- Äntligen hade jag en orsak att sluta, tänkte jag. Jag hade inga planer på att bli gravid. Jag trodde inte ens att jag kunde bli gravid mera. Men när jag fick veta att jag väntade barn förstod jag att jag måste sluta.

Petra slutade dricka från första dagen hon fick veta att hon var gravid. På mödrahemmet fick hon stöd av personal och andra mammor ända tills hennes dotter föddes.

- Jag hade tur att jag genast fick en plats på mödrahemmet, det får inte alla, säger Petra.

Petra är ändå skeptiskt till lagförslaget om vård oberoende av viljan.

- Tvång är aldrig en lösning. Tröskeln för att söka hjälp borde snarare bli lägre. Dessutom borde myndigheterna lyssna på oss som kommit ur vårt missbruk. Vi kan kanske bidra med någonting, säger Petra.

Petra har nu varit drogfri i två år. Hennes dotter är en frisk två-åring och sonen, som är 13 år, har precis flyttat hem igen. De senaste åren har varit en ständig kamp berättar Petra, mot fördomarna, mot drogerna och mot myndigheterna.

- Oberoende vad jag gör har jag en stor stämpel i pannan. Jag blir ständigt tvungen att bevisa att jag klarar mig och att jag klarar av att vara en lika bra mamma som alla andra.

Petra heter någonting annat i verkligheten.

Läs också:
Gravida missbrukare ska tvångsvårdas