"Visst lever vi i ett klassamhälle"
Din klasstillhörighet avgör långt hur mycket du är sjukledig från jobbet.
- Klasstillhörigheten har också betydelse för din förväntade livslängd, konstaterar Kari-Pekka Martimo på Arbetshälsoinstitutet.
Ur Arbetshälsoinstitutets statistik från kommunsektorn kan man utläsa bland annat att städerskor och köksbiträden i medeltal har tre gånger fler sjukdagar per år än chefer och specialister. Förslitningsskadorna har naturliga orsaker.
- Jobbet är tungt och hektiskt. Du står hela dagen, bara vid pauserna får du vila, säger Christina Lönnholm som basar för köket på Söderkulla skola i Sibbo.
Sjukledigheter avspeglar klasskillnader
Men det här betyder inte att chefer är tre gånger friskare än köksbiträdena.
- Sjukledigheterna avspeglar klasskillnaderna, konstaterar Kari-Pekka Martimo som är äldre specialist på Arbetshälsoinstitutet. Det är inte bara sjukdomar som gör att vi är sjukskrivna, fortsätter han. Också trivsel på arbetsplatsen, personliga förhållanden och utbildning påverkar om vi blir sjukskrivna.
- Ju högre upp i hierarkin du kommer, desto större frihet har du, säger Martimo. Det blir helt enkelt lättare att anpassa sitt arbete till sin förmåga som chef.
Gör tungt arbete en sjukare?
- Om du har ett fysiskt tungt arbete är det svårare att bli kvar på jobbet och klara dig där, svarar Kari-Pekka Martimo på Arbetshälsoinstitutet. Om du har ryggsmärta som chef kan du komma lite senare till jobbet och du kan stå i stället för att sitta. Du kan helt enkelt välja vad du kan göra, säger Martimo. För byggarbetare eller städerskor är det inte möjligt.
Hårdnande attityder
Under förra veckan gick debatten het efter att Samlingspartiets fullmäktige föreslagit att första sjukdagen skulle vara oavlönad och att arbetstagaren efter det i två veckors tid skulle få 80 procent av lönen. Finlands näringsliv EK välkomnade initiativet, eftersom en karensdag enligt EK skulle minska sjukfrånvaron på arbetsplatserna.
- Attityderna har hårdnat, konstaterar Nikolas Elomaa som är intressebevakningschef på fackföreningscentralen FFC.
Radikala ståndpunkter får mera utrymme i samhället. Det gäller både på arbetstagar- och arbetsgivarsidan.
- Speciellt småföretagarna har radikaliserats, säger Nikolas Elomaa. Småföretagarna är aktiva och försöker på många olika sätt få igenom sina krav på arbetstagaren. Företagarna känner sig pressade.
Kommer anställningsförhållandena att bli krassare?
- Nej, det är arbetsmarknadsparterna som kommer att förhandla om anställningsfrågorna, säger Elomaa.
Kommer vi att se lönedumpningar?
- Det händer säkert också.
- De sociala klyftorna blir hela tiden större, säger Christina Lönnholm i Söderkulla, Sibbo, Det är skillnad på folk och folk. En del unga får varken jobb eller utbildning, säger hon. De har ingen möjlighet. Dem tycker jag mest synd om, avslutar Lönnholm.