Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

"Rättvis handel inte alltid rättvis"

Från 2012
Uppdaterad 22.10.2012 17:06.
Programmet är inte längre tillgängligt

I dag inleds den årliga veckan för rättvisemärkta produkter. Tanken är att ge odlare och anställda i u-länder goda ekonomiska villkor, men systemet leder inte till garanterad framgång.

Den rättvisa handeln granskas i boken Reilumman kaupan jäljillä (Fritt översatt: På jakt efter en rättvisare handel). Enligt författarna lever den rättvisa handeln inte alltid upp till sitt goda rykte.

- Bilden av rättvis handel som målas upp är i många fall alltför svartvit. Man vill framhäva de positiva sakerna och lite glömma bort eller sopa under mattan mycket viktiga frågor och problem, säger Johan Ehrstedt, som är en av författarna.

Faktaruta

- Vi finländare spenderare i fjol cirka 20 euro per person på rättvisemärkta produkter.

- Det är en ökning med 10 procent jämfört med året innan.

- I medeltal handlade varje finländare Fairtrade-produkter för så här mycket år 2011:

kaffe : 7,60 €
vin: 2,70 €
blommor: 2,50 €
bananer: 2,10 €
bomull: 1,10 €
övrigt: 4,00 €

(Källa: Föreningen för rättvis handel &
Befolkningsregistercentralen)

Verksamhetsledare Janne Sivonen vid Föreningen för rättvis handel håller inte med om att man skulle gömma undan den rättvisa handelns brister. Han säger att föreningen alltid på eget initiativ berättar om de problem som kan uppstå.

Bara en del av skörden rättvisemärks

Ehrstedt är kritiskt inställd till att en producent vanligen kan sälja bara en viss andel av hela sin årsproduktion till rättvisemärkta köpare. I dag säljs till exempel en knapp tredjedel av de rättvisemärkta odlarnas kaffe som rättvisemärkt (Fairtrade). Resten säljs billigare på den vanliga marknaden vilket ger odlarna mindre pengar i fickan.

Sivonen medger att det stämmer.

- Rättvis handel är också handel. Det är inte utvecklingsbistånd utan ett system som möjliggör att producenten kan få en chans att klara sig bättre ekonomiskt, säger han.

Låga garantipriser länge

Ehrstedt påpekar dessutom att vissa bönder också kan få "för lite" pengar för det rättvisemärkta kaffe de producerar. Producenter av quinoa i Bolivien hade till exempel i många års tid problem med att garantipriset för örten inte höjdes.

- Det tog sju eller åtta år innan priset höjdes. Med tanke på att levnadskostnaderna i landet är galopperade är det problematiskt att man inte hade justerat garantipriset tidigare, säger Ehrstedt.

Föreningen för rättvis handel nämner ändå inte det här. I stället ska de garantipriser producenterna får justeras enligt levnadskostnaderna.

Fairtrade ändå bra för många

Trots kritiken verkar ändå den rättvisa handeln ge en stor del av de deltagande producenterna bättre och säkrare inkomster än handel på den vanliga kaffemarknaden. Det visar en omfattande granskning som brittiska forskare vid University of Greenwich har gjort. Forskarna har gått igenom tiotals tidigare studier.

Vinst i Finland

Samtidigt stannar ofta största delen av det pristillägg vi betalar för rättvisemärka produkter i Finland. Det visade finländsk forskning för ett par år sedan.

- Om konsumenten betalar 50 procent mer för rättvisemärkt kaffe än vanligt kaffe så får producenterna kanske 5 procent mer, kommenterade forskare Joni Valkila vid Helsingfors universitet till Yle då.

Föreningen för rättvis handel tror ändå att den ökande efterfrågan på rättvisemärkt här i Finland kommer att medföra att ännu fler producenter gynnas i framtiden.