Kritik mot offentliga beskattningsuppgifter
Uppgifterna om hur mycket vi finländare tjänar borde vara hemliga. Det anser Henrik Palmén som är lektor i finansiell ekonomi vid Svenska handelshögskolan (Hanken) i Helsingfors. Han är också kritisk till att medierna publicerar topplistor på de personer som har de högsta inkomsterna och till att de alltför detaljerat lyfter upp hur mycket enskilda finländare tjänar.
Palmén säger att han aldrig har förstått varför skatteuppgifterna ska vara offentliga.
- Det är klart att myndigheterna ska ha tillgång till dem men på samma sätt som bankuppgifter och hälsouppgifter inte anses vara avsedda för allmänheten så förstår jag inte varför skatteuppgifter och personlig ekonomi ska vara det. Man måste skydda personers privatliv.
Skatteuppgifterna borde enligt Palmén i större grad användas till analyser och journalistik som ger nyttig information om samhället och hur det utvecklas.
- Nu kommer ju allt det här att bli i skymundan av den här skvalleraspekten som handlar om privata angelägenheter, påpekar han.
"Oförändrade inkomstskillnader"
På topplistorna ser man alltså de största förvärvsinkomsterna och kapitalinkomsterna under det förra kalenderåret. Listorna berättar ingenting om skattebetalarnas förmögenhet, vilket var fallet ännu för några år sedan då förmögenhetsskatten ännu fanns.
Utgående från skatteuppgifterna drar Skattebetalarnas centralförbund nu slutsatsen att inkomstskillnaderna i Finland knappt alls har förändrats sedan året innan.
En annan kommentar förbundet kommer med är att det finns tecken på att ekonomin håller på att återhämta sig. Kapitalinkomsterna har nämligen stigit med 13 procent jämfört med året innan . Löneinkomsterna gick ändå totalt sett bara upp med tre procent.
Slutligen kan man också konstatera att det främst är män som tjänar mycket. Endast 15 kvinnor fanns med bland de 200 första personerna på topplistan över förvärsinkomster.