Interaktivt: Därför vill lärarna ha mer makt

Bråkiga elever kräver hårdare tag. Det anser merparten av de tusen finlandssvenska grundskolelärare som svarat på Svenska Yles enkät. Men många är av motsatt åsikt: större befogenheter ger inte automatiskt respekt.

Svenska Yles e-postenkät nådde så gott som alla lärare i de finlandssvenska grundskolorna. 1015 lärare svarade på frågorna som gällde disciplin och lärares befogenheter i klassrummet.

Lärarna fick ta ställning till frågan ”Borde du som lärare ha större befogenheter att vid behov tillrättavisa dina elever?”. De fick också motivera sina svar.

58 procent av lärarna svarade ja. Bland lärare i årskurs 7-10 var andelen lärare som efterlyser mer befogenheter en aning större, men någon större skillnad mellan lärare i olika årskurser fanns inte.

– Man har som lärare väldigt lite befogenheter och en del elever vet om det och spelar på det. En del kan till och med säga rakt ut ”du kan inte göra någonting”, skriver en lärare som önskar sig större befogenheter.

48 procent av lärarna ställde sig skeptiskt till större disciplinära befogenheter.

– Dagens elever motiveras inte till respekt genom att man hotar dem med maktbefogenheter. Vare sig vi gillar det eller ej så motiveras de till respekt av att de själva blir respekterade, konstaterar en annan lärare.

Statistiken visar att en majoritet av lärarna vill ha större befogenheter

Av alla grundskolelärare anser 57,7 procent att de behöver större befogenheter, medan 42,3 procent anser att de inte behöver det.

Bland de lärare som undervisar i ål 1-6 anser 54,7 % att de behöver större befogenheter, medan 45,3 % inte anser sig behöva det. Motsvarande siffror för lärarna som undervisar ål 1-10 är 60 % mot 40 %. Bland lärare som undervisar i både åk 1-6 och 7-10 fördelar sig siffrorna 64 % för större befogenheter medan 36 % anser att de befintliga befogenheterna räcker.

Så här fördelar sig lärarnas svar på ett antal frågor som berör befogenheter:



"En lärare borde ha rätt att tvinga en elev att putsa väggar, dörrar, bord och liknande från klotter som eleven själv förorsakat"

Ja: 93%
Nej: 3%
Vet inte: 4 %

"En lärare borde ha rätt att tillfälligt konfiskera mobiltelefoner, pekdatorer och liknande liknande"

Ja: 93%
Nej: 4%
Vet inte: 3%

"En lärare borde ha rätt att konfiskera och slänga bort cigarretter, snus, alkohol och liknande"

Ja: 89%
Nej: 6%
Vet inte: 5%

"En lärare borde ha rätt att tillfälligt konfiskera snacks, drycker och liknande (t.ex. energidrycker)"

Ja: 89%
Nej: 6%
Vet inte: 5%

"En lärare borde ha rätt att tvinga eleven att öppna sin väska, skåp och liknande om man misstänker att de innehåller störande eller farliga föremål"

Ja: 86%
Nej: 6%
Vet inte: 8%

"En lärare borde ha rätt att tvinga eleven att skriva en uppsats om varför man klottrat, stört andra eller betett sig illa"

Ja: 42%
Nej: 38%
Vet inte: 20%

Motiveringar i urval

Ja, jag behöver större befogenheter - utvalda motiveringar:

”Att plocka ut en elev ur undervisningen borde vara möjligt. Som det är nu får jag inte lämna en elev utan uppsikt vilket jag ändå gör emellanåt. ”

”En tillsägelse är inget man blir generad över och det är inget straff. Då respekten för läraren på det här sättet har sjunkit med åren är det inte heller alltid möjligt att beslagta något föremål: eleven håller i det och ger det inte ifrån sig.”

”Jag är ingen sjuksköterska, men ändå tvättar jag sår och springer efter kallpåsar stup i kvarten. Jag är ingen psykolog, men ändå måste jag ta tid och tala med elever som t.ex. mår dåligt t.ex. p.g.a. hemförhållanden. Samtidigt så blir eleverna besvärligare att handskas med … [vi] borde också ha juridiska befogenheter att falla tillbaka på.”

”Då en elev är högljudd och stör för de andra eleverna och inte lyssnar på mig så ber jag den eleven att gå ut i korridoren och vila sig, men då borde jag också ordna övervakning i korridoren och till sådant har ju inte skolan personal. Jag kan ju inte heller lämna klassen och sitta i korridoren!”

”Har tidigare haft elever som har uppträtt våldsamt, hotat och slängt saker (pulpeter) omkring sig. Då kändes det som att en muntlig tillrättavisning inte är tillräcklig! … Det känns inte heller som att kvarsittning är ett straff, utan ett tillfälle att sitta ner och andas ut och fundera ut nya hyss.”

”Idag har läraren ytterst små befogenheter. Rör en lärare eleven blir det domstolssak och det känns som om eleven har rätt och läraren fel. Respekt och hänsyn har tappats bort i dagens skola och samhälle. Skrämmande!”

”Man har som lärare väldigt lite befogenheter och en del elever vet om det och spelar på det. En del kan t.o.m. säga rakt ut ”du kan inte göra någonting”.”

”[Man borde] kunna ta tag i elever utan att behöva vara rädd för att bli anmäld för tafsande eller våld.”

”Kvarsittning är en gammal myt. Dom som är olydiga sitter om och om igen och det betyder ingenting för dom. Det måste tas i direkt med hårda tag för att vi som jobbar skall ge arbetsro åt de övriga i skolan som vill lära sig nåt.”

”Om något skulle ske, att exempelvis en elev beter sig störande eller farligt, är det alltid impulsen som styr mig för att skydda övriga elever. Om jag handgripligen måste ingripa vet jag inte om jag har lagen på min sida.”

”Många av de tillrättavisningar vi dagligen använder är inte okej juridiskt sett.”

”Studerande vid PF borde få mer kunskap om hur man hanterar, bemöter och förhåller sig till utmanande elever. Vi borde också få mer kunskap om på vilket sätt läraren själv kan bearbeta och tackla sina känslor gentemot eleverna.”

”Varje vecka bär jag ut någon elev från klassen för att den stör. Det skulle jag inte få göra, men jag har inget annat alternativ.”

”Dagens elever har väldigt svårt med att hålla telefonen borta – jag skulle vilja ha rätten att ta telefonen av eleven och återlämna den först i slutet av lektionen. Det skulle underlätta mycket och minska en hel del orosmoment och koncentrationssvårigheter.”

”Det är enlig lag inte tillåtet att ta bort ett störande föremål av en elev, vilket är helt skrattretande.”

Nej, mina befogenheter är tillräckliga - utvalda motiveringar:

”Arbetsron bygger på ömsesidig respekt. Den byggs inte primärt upp av straffsystem. Bättre är att ha en logisk konsekvens av elevens beteende – ifall du inte visar att du är pålitlig, får du inte heller testa trummor/elgitarr/sjunga i mikrofon. … På samma sätt skall det vara en positiv konsekvens av positivt beteende.”

”Behovet av befogenheten är förstås beroende av det elevunderlag du har i klassen. För tillfället klarar jag mig med det jag har.”

”Dagens elever motiveras inte till respekt genom att man hotar dem med maktbefogenheter. Vare sig vi gillar det eller ej så motiveras de till respekt av att de själva blir respekterade … Jag behöver inte hota mina elever med juridiska konsekvenser för att få dem med mig, jag behandlar dem som folk.”

”Den dag läraren börjar agera polis istället för pedagog spårar det ut i samhället. Föräldrarna bör tas med i samarbetet kring ”besvärliga elever”. ”

”Det räcker med att säga till ordentligt – för mig. Visar man respekt så får man respekt.”

”Det är mycket sällan jag ens behöver höja på rösten. En orsak kanske är att vi har små grupper i vår skola.”

”Eleverna brukar i regel ge bort störande element då jag ber om det. Ifall de inte ger dem frivilligt skulle jag ändå inte lyckas avlägsna dem med någon form av våld. ”

”Först diskuterar jag med eleven, vilket hjälper i 95 % av fallen. Om det inte hjälper skickar jag hen till vår elevhandledare på "jäähy". Om en stund brukar de komma och knacka på dörren och fråga om de får komma in tillbaka i klassrummet.”

”Hittar man rätt våglängd räcker de befogenheter vi har för närvarande till. I specialsituationer … kunde reglerna om konfiskering och genomsökning av skolväskor ses över och preciseras.”

”I lågstadiet räcker i allmänhet de befogenheter man har.”

”Jag anser att min personlighet och respekten för mig som lärare har räckt till hittills.”

”Jag ringer helst hem och pratar med vårdnadshavaren.”

”Jag upplever att jag har befogenheter eftersom yngre elever respekterar läraren och förstår att ett dåligt beteende bestraffas t.ex. i form av sänkt betyg i uppförandet.”

”Med röst och kroppsspråk kan man tydligt markera var gränsen går. Det viktiga är att lärarkåren är enig och följer samma linje.”

”Som pedagog har man auktoritet som ökar med träningen/erfarenheten. Vissa har auktoritet från första början vissa måste träna på det och bli bättre. Man måste våga kräva saker av sina elever och samtidigt bry sig om dem och känna till hur mycket man kan kräva. Det är just den biten som inte är så lätt.”

KÄLLA: SVENSKA YLES E-POSTENKÄT MED LÄRARE
I SVENSKSPRÅKIGA GRUNDSKOLOR (TOTALT 1015 SVAR)

Såhär gjorde vi enkäten

• E-postenkäten besvarades av lärare i finlandssvenska grundskolor (åk 1–10).
• Som lärare räknades klasslärare, ämneslärare, speciallärare, studiehandledare och rektorer.
• Enkäten skickades till de lärare som finns uppräknade på respektive skolas webbplats, sammanlagt drygt 2600 personer.
• Med 1015 svar blev svarsandelen 39 %.
• Lärarna fick ett frågeformulär som de kunde besvara bara en gång. Enkäten var anonym men man fick lämna sina kontaktuppgifter om man ville.
• Enkäten besvarades under tiden 3–10.10.