Gårdshuset - besöker fyrön Märket

Gårdshuset på Strömsö packade sina väskor med arbetskläder, verktyg och regnkläder samt varsin sovsäck. Vi besökte till Märket, denna magiska kobbe, mitt ut i Ålands Hav.

- Susanna, Jim och Johan -

...Platsen...

Märket, Hammarland, Åland - - - 60° 18,2´N - 19° 08,1´E - - - OJÖMA (Oscar - Juliet - Östen - Mike - Alpha)
Den tredja benämningen i raden är den bokstavskombination som radioamatörer använder som namn på denna kala klippa, som i deras värld är ett eget land, och vars signaler står högt i kurs bland medlemmarna.

Klippön med längden, bredden och höjden; 300 x 100 x 3 är en spännande bit land. Den är gränsö mellan Finland och Sverige mitt i Södra Kvarken. Gränsen kunde ha varit 100 meter, rakt över klippan. Men en liten ”felplacering” av fyren, orsakade en gränstvist som slutade med en gräns som ur ett fågelperspektiv liknar symbolen ”yin & yang”. Undrar vem som är vem?

...Historia...

Ja, Märket är märkligt på många sätt. Och lite spännande är det ju faktiskt att man inte har någon riktig hamn. Man tar iland mot klippan på norra sidan eller lägger båten på svaj vid en boj på södra sidan och hämtas eller tar sig iland med en liten båt. Det innebär att det är inte alltid säkert att man kommer i land eller i båten om man är på väg hem. Allt beror på vädret. Vi kom i alla fall iland, med nöd och näppe. Men tankarna gick flera gånger till arbetslaget som byggde fyren 1885. De råkade i ordets sanna bemärkelse i blåsväder. Just som de fått i land material, verktyg och övriga förnödenheter blåste det upp till storm. Vågorna gick höga över Märket och havet tog med sig precis allt. Arbetslaget räddade sig med nöd och näppe genom att hissa upp sig i en 11 meter hög järnstång med hjälp av ett block som fanns i toppen av järnstången och med en båt som sittkorg.

Järnstången var det enda som tidigare markerat ut den farliga klippan. Stormen bedarrade efter tre dygn och männen kunde fira ner sig. Arbetsledaren och några till ur arbetslaget fick spänningskontot fyllt och gick iland. Fyrens unge arkitekt, Georg Schreck, tog sig an bygget. Man skaffade nytt byggnadsmaterial, ny arbetskraft samt ett fartyg som ankrades ut vid Märket som säkerhet. Och efter ett halvt års hårt arbete kunde man, på hösten 1885, för första gången tända Märkets fyr.

Fyren var bemannad till 1973. Då fyrvaktarna gick i land upphörde även underhållet av Märkets fyr.

...Renoveringstalko...

En storartad talkoinsats fick sin början 2007 då Finlands Fyrsällskap startade operationen ”Rädda Märket”.
Sedan dess har hundratals entusiaster putsat och fejat, målat och byggt, varje sommar från maj till september. Nu har byggnaderna fått nya tak, fasaderna har fått ny ytbehandling, fönster och dörrar har målats och inredningen är under arbete.

Medlemmarna eller ”fyrvaktarna” som vi kallas kommer från olika orter i Finland med olika utbilning och bakgrund, men med samma mål; ”Att rädda Märket”. Det är roligt att uppleva hur lätt det är att jobba tillsammans när man har ett gemensamt mål. Får se hur det går när renoveringen av Märket står klar och verksamheten ändrar från renovering till förvaltning. Men vår arbetsledare Ari intygade att arbetet med att upprätthålla fyren aldrig tar slut, det känns tryggt.

...Vår insats...

Under våra dagar på Märket deltog vi i talkoarbetarnas vardag på olika sätt. Som vår arbetsledare Ari Valio sa; ”Det finns en uppgift för alla”.
Susanna kompletterar med; ”För mej blev det att umgås, delta i matlagningen, dra stenar till vågbrytare, bada bastu och att hämta och bära ett och annat fram och tillbaka mellan verktygsförråd och arbetsplats. Jag var en sorts springflicka, å de var jag nöjd med.”

På byggfronten var det dörren till magasinet som var det viktigaste. Det provisoriska arrangemanget som stängt öppningen mot söder skulle bytas ut mot en pardörr så att man lättare kan vädra och använda öppningen som dörr på riktigt. Det visade sig att närområdet kring magasinets södergavel fick ett nytt värde när dörren väl var på plats. Ari Valio, som gärna bor i magasinet under sina arbetsveckor på Märket, såg platsen som ett nytt ställe för frukost. Naturligtvis vid gynnsamt väder.

Vi byggde även ett litet tak som vi tänkt använda som väderskydd vid arbete med pardörrarna. Men eftersom vädret ändrade snabbt, som det ofta gör där ute, fick vi ingen användning av taket som väderskydd. Istället blev taket början till en bastu, som vi fick njuta av innan det bar iväg tillbaka till
Gårdshuset på Strömsö.

(Expert: Johan Ångerman)