Samiska silversmycken

Det samiska Lappland känns som hantverkarnas samarkand. Går man in i hantverksboden Duodji finns allt från knivar till skinnskor och smycken. Ett mera samiskt sätt att handla på är att man specialbeställer ett smycke som passar ens personlighet.

Att de flesta smycken görs i silver är inte av en händelse. Redan på medeltiden bytte man skinn mot den glänsande metallen. Silver kom att bli en viktig del av ekonomin. Eftersom samer var nomader skulle allt man hade med sig vara i användning. Därför blev det prakiskt med att göra silversmycken och bälten i silver. Det var ungefär som att bära sitt bankkonto på sig.

Samerna själva tillverkade inte silvret utan allt köptes på beställning från smeder. Det var inte bara en investering utan det var också en statuspryl som visade vem man var och vad man hade råd med. Det verkar vara så fortfarande än i dag att ju mer och ju större smycken desto bättre.

Det är faktiskt så att Petteri Laiti som lever och bor i Enare är den första finska samen som har papper på att vara silversmed. Förutom att hans hantverk reser världen runt på utställningar är han också berömd i hela Sameland. Det är status att äga ett Petteri Laiti smycke. Hans smyckesdesign känner man igen på kombinationen av silver och renhorn.

Ett traditionellt smycke som samiska kvinnor brukar bära är silverspännet som håller fast axelsjalen i samedräkten. Men samiska smycken bärs inte enbart till högtider.

En ung designer som tycker om att kombinera traditionella material med nya metoder är Elle Valkeapää från Enare. Hon gör ett personligt smycke av björkrötter och silver till Elisabeth. Björkroten i mitten symboliserar solen. Smycket i sig står för Sameland och halskedjan är den långa vägen dit.

I inslaget om samiska silversmycken ingick musik av Anna Näkkäläjärvis grupp
Ánnámáret Ensemble, från skivan Earrings. I inslaget spelades från låtarna "In the arms of the world" och "Consolidation".
(Expert: Elisabeth Morney)