Säljakt

Det är inte sälen man spanar efter utan isen när man är ute på säljakt. Sälhonorna söker sig nämligen till drivis med sina kutar.

Elisabeth ger sig ut i Kvarken med ett gäng både unga och gamla säljägare från Replot för att jaga säl. Båten är en hundra år gammal äkta fälbåt. En fälbåt är rund i kölen för att lättare kunna dras upp på is om det så skulle behövas.
Säljakten var en viktig näringskälla i början av 1900-talet. Den äldsta medlemmen i laget, Evald Geust, har i yngre år varit ute på färder som räckt flera månader. Förr bestod ett jaktlag av 4-6 män som gav sig ut i slutet av mars och kom tillbaks i juni.

Det var strapatsrika färder. Alla som har varit ute på säljakt kan berätta om någon spännande natt då drivisen plötsligt tryckts ihop och blivit en flera meter hög vägg. Evald minns hur han och hans kamrater var tvungna att hals över huvud överge båten mitt i natten då ett stort isflak lade sig över den. Till all lycka hittade de båten oskadd följande dag och den här gången gick det lyckligt.
Nuförtiden är resorna inte så långvariga. Jan Wikström är säljägare av den yngre generationen och brukar ge sig ut på veckoslut under våren. Själva jakten är fortfarande lika utmanande och det är svårt att komma nära sälarna även om man är kamouflerad i isvita kläder.
Nu liksom då gör man kläder, väskor och skor av skinnet. Köttet kokas och steks och fettet kan användas istället för linolja i rödmylla.

(Expert: Elisabeth Morney)