Hoppa till huvudinnehåll

Bygga och bo

Byggdagbok - fasaden

Publicerad 19.03.2006 00:00. Uppdaterad 17.04.2013 09:43.
Skiss på bastuns nya fasad
Skiss på bastuns nya fasad

Tankar kring Strömsöbastuns fasad:

Motorsågen får jobba på
Motorsågen får jobba på

Att gå med motorsågen på den befintliga öppningen var inte så dramatiskt som det kanske ser ut. Trots allt så förstorade jag bara en befintlig öppning för att ta in mera ljus. Det ljus som är så viktigt för oss i våra breddgrader med långa mörka perioder. Dessutom tror jag att vi inte alltid är medvetna om det speciella ljus vi lever i. Visuellt intresserade och speciellt personer som kommer från andra länder som finns närmare ekvatorn ser ofta detta, vårt fantastiska ljus, som är mjukt och skiftar i färg över dagen och med årstiderna.

Modigt vågat hälften vunnet - fönstret blir till dörr
Modigt vågat hälften vunnet - fönstret blir till dörr

Att göra om öppningen från fönster till dörr, ändrade definitivt på funktionen i byggnaden då man på detta sätt kommer närmare naturen genom att kunna sitta inne i kammaren och känna sig som en del av stranden. Känslan förstärks med dörrarna i öppet läge, då man hör vågorna och känner doften från havet.

Strömsöbastuns nya kläder
Strömsöbastuns nya kläder

På fasaden till Strömsös strandbastu ville jag bibehålla mönstret och det låga uttrycket som den liggande stocken gav. Tanken är att bastun skall få ett lite grövre eller stabilt utseende genom att använda lite tjockare och bredare panel som jag gör av standardbräder. I dethär fallet sjutumsbräder. Strömsös strandbastu har gått in i en ny fas utan att radera ut det som varit.

Särskilt minnesvärda fasader:

Afrikansk teakfasad
Afrikansk teakfasad

Min tyngsta träfasad beställdes av sågägare Piet Joubert i Nkai, Zimbabwe. Jag gjorde en exakt likadan fasad som till Strömsös strandbastu, men Mr. Joubert ville ha den utförd i massiv teak. De flesta andra träslag skulle termiterna ha ätit upp på mindre än ett år, och sågägare som han är så ville han ha ett trähus. Tänk er ett helt hus i rödbrun teak som fått sin färg av den röda jorden. Trä tar faktiskt egenskaper ur den jordmånen och klimatet den växer i.
Bild: Tyngsta fasad: Piet Joubert framför sitt hus. Notera pärttaket, även det i teak.

Den luriga nygamla fasaden i byggnadsskedet
Den luriga nygamla fasaden i byggnadsskedet

Min lurigaste fasad beställdes av byggherren till ”Bästa Bastun”. Jag fick i uppdrag att planera deras hus som skulle placeras i en befintlig miljö som hade sitt ursprung i 1800-talet. Jag valde en traditionell stående ribbpanel (locklist panel) med bräder av varierande bredd som behandlades med järnvitriol för att åstadkomma en ”levande” och naturligt grå fasad. Strax efter att huset var klart så fick en lokal konstnär i uppdrag att åka runt i landskapet och avbilda gamla hus. Jo, just så! Han valde detta nybyggda hus i en omgivning av ett flertal hus som var minst hundra år äldre.
Bild: Lurigaste fasad: En bild tagen i byggnadsskedet. Personerna på bilden kan man väl säga är delar av arbetsstyrkan eller så säger man timmerman, matmor och supporter (på ryggen). Timmermannen heter Jörgen Eur och matmor är min hustru Anita med vår dotter Milja på ryggen.

Ljuset rör sig fritt både in och ut
Ljuset rör sig fritt både in och ut

Min hittills fräckaste fasad består av en glasvägg som går från golv till tak. Så gjorde jag för att få samma känsla som vi får i Strömsöbastun, det vill säga att skapa en fasad som får dej att känna att du är ute fast du är inne. Man kan säga att man tar in naturen i huset, rent visuellt. I detta projekt förstärkte jag känslan av att ta in naturen genom att använda samma golvmaterial på båda sidor om glasväggen. För förstärka den visuella vilseledningen gav jag pelarraden utanför fönstret en annan rytm än fönsteröppningarna. Kronan på verket är att fönstret lyser upp omgivningen i vår kalla Nord.

Stenar både på in- och utsidan
Stenar både på in- och utsidan

”This is rock´n´roll!”, som byggherren uttryckte det när huset var klart. Sådana byggare bidrar till en positiv utveckling av vår byggnadstradition.
(Expert: Johan Ångerman)