Finlands historia i ny tolkning

- Folk kunde ha levt lyckliga också fast det inte hade blivit något Finland. Historien måste nämligen inte bli på något visst sätt, den har i sig själv inget mål. Men den nuvarande historietolkningen tillskriver den ett mål, självständigheten, och det är det vi vill komma ifrån. Vi vill se Finland som öppet, som ”under construction” där impulserna kom från många olika håll och vägvalen var många.

Nils Erik Villstrand är professor i nordisk historia vid Åbo Akademi och en av dom som deltar i spetsforskningsprojektet ”History of Society: Rethinking Finland 1400-2000”, ett gemensamt projekt för universiteten i Jyväskylä och Tammerfors samt Åbo Akademi. Slutprodukten ska bli en hyggligt tjock bok med bilder och kartor som beskriver Finlands utveckling från 1400-talet till idag på ett litet nytt sätt.
Den svenska tiden i historieskrivningen kommer t.ex. att få en betydligt mer framträdande roll än den har i dagens tolkning av Finlands historia.

- Ser vi på skolans undervisning och folks uppfattning så ser man på 1809 som år noll, som att allting börjar då. Men vill man förstå hur det finländska samhället ser ut idag och hur finländare tänker, så är det till Sverige man ska gå, det är den tiden som format vårt sätt att tänka.

Ett 40-tal forskare deltar i projektet och kommer inledningsvis att dela in sig i fyra undergrupper. En grupp tar fram grundläggande statistik för befolkning och ekonomi, en annan tittar på grupper och gemenskaper i vardagslivet, den tredje funderar på institutioner som kyrka och stat och den fjärde försöker titta in i folks huvuden för att se hur deras världsbild såg ut.

I slutändan ska man försöka ge en helhetsbild av samhället och hur det utvecklats, ett svårt om inte omöjligt uppdrag, konstaterar Villstrand. En viktig del är här också att se på historieskrivningens historia, historiografin, hur historien tidigare har skrivits och varför.

I projektet vill forskarna lyfta fram olika alternativa utgångar för Finland.

- På 1200-1300-talet fanns det för lite folk i Finland för att självständighet hade varit ett alternativ. Så det handlade om att bli en del av ett annat land. Det kunde ha blivit Danmark eller Novgorod, men det blev Sverige som kom att vara ett bra alternativ för Finland.

Hade det gått annorlunda år 1809 så hade man aldrig behövt bråka om Sveriges tv i Österbotten...

- Det kunde ha gått så att gränsen dragits från Björneborg mot nordost, så att Österbotten och norra Finland hade hört till Sverige och södra Finland till Ryssland. Men Sverige var för svagt för att stå på sig just då.

Projektet ska landa i det moderna Finland, ett land som står inför ett vägval precis som 1809 och 1917:

- Vår utmaning idag är att trygga välfärden i en tid där det blir mer och mer ointressant att producera något i Finland och där det samtidigt är svårt att tänka sig att vi ska vara de som tar fram de verkligt stora grejerna då det i Kina finns lika många ingenjörer som det finns invånare i Finland, funderar Nils Erik Villstrand.

Projektet delfinansieras av Finlands Akademi och ska vara klart till Finlands 100-årsjubileum år 2017.

Nils Erik Villstrand intervjuas av Ulrica Fagerström i Kvanthopp 6.12.12.

Vilken bild får då t.ex. finskspråkiga gymnasieelever av den svenska tiden i Finland via historietimmarna? Det tittade historikern Janne Holmén på för några år sen. Läs tankesmedjan Magmas artikel om saken, eller själva rapporten.
Intresserad av ännu mer? Kolla in Yles nya serie Finland är svenskt. Här hittar du seriens hemsida.

27 min

Identitet - Spela upp på Arenan

Intresserad av spetsforskning?
Spetsforskningsprogram 2012-2015
ÅA:s spetsforskning