Va sa dom i radion?
Hur man ska få svåra och ofta komplicerade saker begripliga i radio är en av de största utmaningarna för en nyhetsredaktion. Utmaningen gäller givetvis också på webb och tv, men inte i så hög grad som då vi inkluderar radio.
I radion har lyssnaren bara en enda chans att uppfatta det viktiga (förutsatt att man inte i efterhand går in på arenan och lyssnar en gång till) i jämförelse med en tidningstext eller en webbtext. I radion går det inte att gå tillbaka i texten och kolla upp någonting som i en tidningstext, det går inte heller att visa stapeldiagram eller annan grafik som på webben eller i tv.
Radion är direkt och nära dig, men det gäller att säga saker på ett rakt och enkelt sätt för att lyssnaren genast ska kunna ta det till sig. För att det ska vara bra radio ska det låta spontant och inte inövat, men en bra berättelse blir till först efter att man som reporter förstår det man gör och kan vara påläst och efter det lyckas få det att låta spontant. Det som verkar spontant och enkelt döljer för det mesta ett digert arbete och mycket förberedelse.
Vi har under det här året jobbet mycket med att låta spontana och samtidigt få det vi säger att bli begripligt. Ofta handlar det om att gå ”pang på rödbetan” och föreställa sig att man berättar det viktiga för en god vän till exempel. Inom ramen för vanlig kommunikation är det naturliga att man berättar det viktigaste först och det som är kärnan i det man vill säga. Här gäller det att tänka på riktningen, det vill säga att leva sig in i att man faktiskt vill berätta just det här för en speciell mottagare.
För att komma ett steg vidare här jobbar vi givetvis intensivt med vår egen språkvårdare, men vi har också samarbete med Åbo Akademi på flera olika plan. Att göra det svårbegripliga begripligt kan ofta ha med t ex aktuell forskning att göra eller annars bara komplicerade områden som ständigt utvecklas. Här behöver vi förkovra oss så att vi på ett snabbt och enkelt sätt kan sätta oss in i olika saker.
Då det gäller Åbo Akademi är vår uppgift att göra den aktuella forskningen begriplig, men vi vill samtidigt också redogöra och analysera det som händer på en av de största arbetsplatserna i Svenskfinland. Här är vårt uppdrag mångfasetterat och i samtliga fall har vi nytta av ett fungerande utbyte med kommunikationsavdelningen vid ÅA. Vi är i en ständig kontakt med dem och dessutom har vi under det gångna året bjudit in en del forskare som har kunnat ge oss en snabblektion i det senaste.
Det här är ett arbete och en utmaning som ständigt pågår och det är just det som gör det här jobbet så givande, så levande och intressant. Tack till alla som hjälper oss att bli bättre på det här och att bättre kunna utöva vårt värv, i allmänhetens tjänst!
Exempel på våra ÅA-kontakter under det gångna året.
Forskardoktor Kim Holmberg om marknadsföring via sociala medier
Docent i marinbiologi Johanna Mattila om miljöaspekter och Östersjön
Akademilektor Johan Werkelin om alternativa förbränningsprocesser
Professor Markku Suksi om svenska språkets ställning och vilka uppgifter som är offentliga
Professor Alf Rehn om kreativitet och framtida varumärken
Universitetslektor Karolina Söderlund om hur man analyserar budgetuppgifter, bokslut mm .