Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Spotlight: 100 mega till alla

Från 2012
Uppdaterad 12.09.2014 13:52.
Programmet är inte längre tillgängligt

Staten har lovat att alla ska ha snabba bredbandsförbindelser som klarar av 100 megabit innan utgången av år 2015. Svenska Yles granskande TV-program Spotlight tar reda på om staten kan hålla det de lovar. Vi besöker andelslaget på landsbygden som inte fått stöd från staten och därför tagit saken i egna händer.

När Sonera meddelade att de plockar ner telefonkablarna på Vessö i Borgå skärgård riskerade Vessöborna bli helt utan fasta telefon- och internetförbindelser. Ett gäng vessöbor tog saken i egna händer och grundade andelslaget Vessönet för att få bredband till ön.
Andelslaget fick inte stöd av den statliga bredbandsfinansieringen utan fick börja gräva ner kabel på talko.

- Allt som allt har vi lagt ner nästan 1000 timmar på det här. Det går nog åt alltför mycket tid, säger Henrik Westerlund, vice ordförande på Vessönet.

Vessönet bygger till hälften på stöd från Närings- Trafik och Miljöcentralen (NTM-centralen) och till hälften på egen finansiering. Men för att få igång verksamheten behövs ett startkapital och stödet från NTM-centralen betalas ut i efterskott.

- Man måste betala ganska mycket innan man kan börja bygga och det svåraste har varit att få igång verksamheten, säger Marianne Borg-Hyökki ordförande på Vessönet.

Eftersom stödet utbetalas i efterhand fick styrelsemedlemmarna satsa pengar ur egen ficka och ty sig till privata företagare för att ha råd att köpa in kablar. En av de privata företagarna är styrelsemedlemmen Henrik Westerlund själv.

Byråkratidjungel

Av 800 projekt som visat intresse har inte ens var tionde behandlats av kommunikationsverket och endast 20 stycken har hittills beviljats understöd.
Andelslaget Optowest i Raseborg är en av de få som beviljats stöd, men inte heller där är man nöjda. Optowest har fört ett konstant papperskrig med myndigheterna.

- Det tog oss nästan ett år från att ansökan var inlämnad tills vi beviljades stöd, trots att man på kommunikationsverket sade att vår ansökan var en av de bättre, säger Guy Källberg ordförande på Optowest.

- Med tanke på alla de kriterier ansökningarna ska uppfylla har beslutsprocessen varit snabb, säger Päivi Peltola-Ojala på kommunikationsverket.

- Jag förstår inte hur man kan skjuta upp sådana här livsviktiga beslut månad efter månad. Jag tror inte att man har tillräckligt med kunskap i hur man gräver kabel där på kommunikationsverket, säger Källberg.

Framtiden är optisk fiber

Optiska fibrer består av glastrådar, trådar tunnare än hårstrån. Genom stråna överförs signaler i form av ljusimpulser. För att kunna nå en kapacitet på 100 megabit är optiska fibrer det enda alternativet säger telekommunikationsexperter.

- För framtida bruk är optisk fiber överlägset alla andra alternativ, som ADSL och mobila bredband. Hela Finlands datatrafik skulle kunna rymmas in i en enda fiber. För praktiskt bruk kan man i princip säga att det inte finns någon gräns för optisk fiber, säger Gunnulf Mårtensson telekommunikationsexpert.

Men de stora teleoperatörerna vill inte bygga ut optisk fiber i glesbygden eftersom det inte är lönsamt för dem.
- Det är inte privatekonomiskt lönsamt, men samhällsekonomiskt lönsamt, säger Gunnulf Mårtensson.

- Vår tanke var från början att de stora telefonbolagen skulle delta i projektet bredband 2015, men de har inte gjort det, säger Juha Parantainen kommunikationsministeriet.

Uppkoppling också i glesbygden

- Trådlöst är bra för mobilt, men inte i hushåll. Ju fler människor som använder trådlöst desto sämre är det. Dessutom finns det delar av Vessö där det trådlösa inte alls fungerar, säger Henrik Westerlund på Vessö.

För att kunna arbeta på Vessö är man beroende av fungerande internetförbindelser.

- Här finns många företagare och ska man kunna leva kvar på landsbygden som företagare måste man ha tillgång till internet och då räcker inte trådlösa alternativ, säger Marianne Borg-Hyökki.

Av statens budget på närmare 66 miljoner euro har enbart dryga 5 miljoner hittills använts. Kommunikationsministeriet ser ändå optimistiskt på projektet och håller sitt löfte om att alla ska ha bredband år 2015.
- Det har gått så bra som det har kunnat gå hittills. År 2015 är ett realistiskt mål, säger Juha Parantainen på Kommunikationsministeriet.

- År 2015 är inte realistiskt. Projektet är alltför byråkratiskt och ingenjörsmässigt feltänkt, säger telekommunikationsexpert Gunnulf Mårtensson.

- Projektet är en flopp. Man kan nästan säga att trots att vi ansökte om stöd så gick det bra. Så här får det inte vara, vi tar kål på utvecklingen i det här landet, säger Guy Källberg på andelslaget Optowest.

Läs mer om bredbandsprojektet.

Mer om ämnet på Yle Arenan