Lincoln - mannen, makten och ärligheten

Säg Spielberg, Day-Lewis & Lincoln och jag säger ”Oscar”. För hur skulle det kunna bli något annat än ”grand slam” i Oscarsnomineringar när det handlar om amerikansk historia skriven med Hollywoodbokstäver. Och varför inte? Abraham Lincoln är en intressant gestalt, Steven Spielberg en säker regissör och Daniel Day-Lewis en superb skådespelare.

Året är 1865 och det amerikanska inbördeskriget är inne på sitt fjärde år. Slutet börjar hägra, men ingen vet riktigt hur det hela skall utfalla. President Lincoln vill få igenom det trettonde tillägget till konstitutionen och därmed för alltid sätta punkt för slaveriet, hans rådgivare hävdar att han inte kan få igenom sin vilja när det gäller såväl freden som slaveriet. Han måste välja.

Lincoln vägrar.

I samma veva som han driver på sina medarbetare för att på olika sätt ”köpa” det antal röster han behöver för att få igenom sina önskemål i kongressen, gör hustrun hemlivet tungt genom att låta sin sorg över den döde sonen William tränga in i varje vrå. (I verkligheten hade paret hunnit förlora två söner – i filmen hänvisar man bara till den ena. Bara sex år efter makens död skulle fru Lincoln komma att förlora en tredje son). Hon vill bara att kriget skall ta slut. Att maken inte skall riskera den gunst han har hos folket. Att han skall strunta i slaveriet.

Det är dramatiskt, det är vackert och det är välspelat. Daniel Day-Lewis´ Lincoln talar med mjuk stämma, går som en gammal man och har den auktoritet som krävs. Sally Fields låter hustruns förtvivlan tränga igenom varje por, Tommy Lee Jones ger sin politiske räv en sträv charm och Joseph Gordon-Levitt förser den äldre Lincoln-sonen med ungdomlig trots.

Det är fint att man fokuserar på en kort tidsperiod och ett specifikt skeende istället för att försöka greppa hela biografin, och krigets fasor skildras än en gång på ett talande sätt. Och trots allt detta är ”Lincoln” inte en film som äter sig in under huden. Den fungerar mer än väl som historielektion och en inblick i gott skådespeleri, men någon filmatisk aha-upplevelse är den inte, sina 12 Oscarsnomineringar till trots.

Silja Sahlgren-Fodstad