Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Henriksson vill inte ändra benådningsrätten

Från 2013
Uppdaterad 02.02.2013 16:23.
Programmet är inte längre tillgängligt

Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) vill inte att presidenten fråntas benådningsrätten. President Sauli Niinistö har själv ifrågasatt benådningsrätten, och rättslärda har ansett att rätten är en relik.

Men justitieministern kräver starka argument om systemet ska ändras.

- Benådningsrätten fyller en funktion och det fungerar. Det ska finnas väldigt noga avvägda orsaker för att ändra systemet, och då borde man också veta varför man vill ändra det, säger hon.

- Det ger en möjlighet att i väldigt speciella fall kunna ta in humana och sociala aspekter som kanske inte annars skulle komma på fråga, säger hon.

Det stämmer förstås att benådningsrätten och möjligheten att gå till kungs är en relik. I Sverige hade det kungliga majestätet den rätten, och rätten togs också in i Finlands grundlag. Republikens president beslutar suveränt om ansökningarna, och behöver inte motivera sig.

Före presidentvalet kallade Sauli Niinistö benådningsrätten föråldrad, och då det gäller benådningar har han varit konsekvent. Niinistö har under det första presidentåret benådat en person, medan företrädaren Tarja Halonen var betydligt mildare med ett par tiotal benådningar per år. Det är ändå bara ett fåtal som benådas.

Om systemet ändras kanske Högsta domstolen beslutar om benådningar, eller regeringen, såsom det numera är ordnat i Sverige. I dag ger Högsta domstolen utlåtanden om ansökningarna innan de via justitieministern går vidare till presidenten.

Minister Henriksson har inget emot en debatt om benådningsrätten, men undrar ändå vilka de eventuella nackdelarna med det nuvarande systemet är.