Gult ris räddar världen?
Europeiska forskare hävdar att den genmanipulerade matens framtidens färg är orange, eller snarare gul. Det handlar om ett gyllene ris med högre halter av A-vitamin för att förebygga olika sjukdomar, bl a blindhet bland barn i utvecklingsländer. Riset skall inom kort börja odlas i Filippinerna.
Det har tagit forskare trettio år att laborera fram den första grödan som verkar ha en realistisk potential att konkret kunna åtgärda den globala undernäringen i världen. Bangladesh, Indonesien och Indien har meddelat intresse att odla det gyllene riset, men avvaktar först de beslut som fattas i Filippinerna.
A-vitaminbrist är en dödlig sjukdom, menar Adrian Dubock, en av medlemmarna i projektet Gyllene Riset. Den angriper barns immunsystem och dödar omkring 2 miljoner människor i u-länder varje år. Den är också en bidragande orsak till blindhet i tredje världen. Tester visar nu att dygnsbehovet av A-vitamin kan täckas med att dagligen äta 60 gram kokt gyllene ris.
Det gyllene riset uppfanns redan 1999, men utvecklingen och kultiveringen av riset har mött kraftigt motstånd av kritiker som hävdat att riset inte kan producera tillräckligt med A-vitamin. Man har också hävdat att introduktionen av riset i u-länderna skulle skapa ett osunt beroende mellan de lokala odlarna och livsmedelsindustrin i väst. Det gyllene riset har blivit ett märkligt fall, ett s k cause célèbre bland motståndare till genmanipulerat livsmedel där riset ses som ett verktyg för global kapitalism.
Avsikterna bakom forskningen är allt annat än strikt ekonomiska, menar Dubock Forskningen har gjorts i samarbete med ett flertal ideella organisationer, bl a Bill och Melinda Gates Foundation, i syfte att minska undernäringen i världen. Ingen kommer att göra profit på forskningen. Företag som engagerats i en del av de tekniska aspekterna av projektet har varit tvungna av avstå från sina licenser för att detta överhuvudtaget skall lyckas. En stark motståndare till genmanipulerade livsmedel, den brittiske miljöjournalisten Mark Lynas, har t o m offentligt bett om ursäkt för att han försökt motarbeta det här projektet, i synnerhet när riset skulle provodlas i Storbritannien.
Tysk och schweizisk uppfinning
Det gyllene riset skapades av Peter Beyer, professor i cellbiologi vid Freiburguniversitetet I Tyskland och Ingo Potrykus från Institutet för botanik i Zurich i slutet av 1990-talet. De införde betakaroten i ett normalt riskorns arvsmassa och lyckades manipulera riset så att det självmant började producera pigmentet eller antioxidanten betakaroten som är ett förstadium till A-vitamin.
Under 2000-talet första decennium gjordes testodlingar med relativt låga halter av A-vitamin. 2009 publicerades den första av två rapporter i American Journal of Clinical Nutrition som svängde retoriken fullkomligt. En studie med en grupp vuxna och friska nordamerikaner visade att betakarotenet I det gyllene riset lätt togs upp i personernas blodomlopp. Den andra studien, gjord av amerikanska och kinesiska forskare, publicerades ifjol. Test gjorde då på kinesiska barn I åldern sex till åtta år. Studien visade att en skål ris, mellan 100 och 150 gram, kunde tillgodose 60 % av det dagliga behovet av A-vitamin för unga människor. Studien visade också att riset producerade A-vitamin bättre än spenat.
Gyllene banan
Projektet med det gyllene riset har inspirerat till liknande projekt med att livsmedel för att motverka bristen på A-vitamin. Professor James Dale vid Queenslands universitet i Australien har skapat den gyllene bananen.
I Uganda, där bananen är den viktigaste näringskällan, lider man samtidigt av brist på A-vitamin och järn, menar James Dale. Bristen inte bara leder till blindhet, utan minskar också barns möjligheter att bekämpa andra sjukdomar. Dale och hans forskarteam har utvecklat en banan som producerar betakaroten, men strävar efter att inom detta årtionde utveckla en banan som också höjer järnhalten hos människan.
Människor i Uganda äter upp till ett kilogram mosad banen varje dag, så halterna av betakaroten behöver inte vara väldigt höga i våra bananer, säger Dale.
Resultatet kommer att vara liknade som det gyllene riset; skalad kommer bananens färg att vara orange. Låter det här konstigt? Då skall du minnas att moroten på 1600-talet för det mesta var gul eller purpur, men manipulerades av holländska odlare för att blidka kungahuset, huset Nassau-Oranien, som på det lokala språket hette Oranje, på engelska House of Orange.
För mera information och vidare läsning:
Projektet Gyllene risets hemsida.