GM utrotar hungersnöd

Mark Lynas, en av Storbritanniens mest respekterade miljö- och vetenskapsjournalister, var under 1990-talet också en av de ledande motståndarna till genmodifierad odling (GM). Han var en av grundarna till landet motståndsrörelse och deltog i aktioner där man förstörde GM-testodlingar. Idag har gjort en totalvändning, bytt ut ideologiska argument mot vetenskapliga.

Lynas är författare till två uppmärksammade böcker om klimatförändringar. 2004 publicerades Oväder (High tide), och 2007 boken Sex grader (Six degrees). Böckerna beskriver hur den globala uppvärmningen förändrar jordens ekosystem och människans livsvillkor.

För två år sedan utkom Guds utvalda art (The God species) i vilken han argumenterar för bl a nya tekniker inom jordbruk och odling såsom genmodifiering. I samband med en jordbrukskonferens i Oxford i början av januari i år höll Mark Lynas ett uppmärksammat tal om vad som fått honom att fullkomligt ändra riktning.

Kampanjer mot GM

När jordbruksföretaget Monsanto lanserade genmodifierad soja på 1990-talet spreds en oro bland motståndare till genmodifiering. Inom några år hade GM förbjudits i Euorpa. I täten stod icke-statliga organisationer som Greenpeace och Jordens Vänner, vars argument fördes vidare till Afrika, Indien och resten av Asien där GM fortfarande är bannlyst. Kampanjen var mycket lyckad.

Kampanjen styrdes av ideologi, inte av vetenskap, menar Lynas. Det blev samtidigt besvärligt att förena det vetenskapligt förankrade miljötänkandet kring klimatförändringarna, men det ovetenskapliga tänkandet kring genmodifiering. De två böckerna om klimatförändringar i bl a Alaska var späckade med data från satelliter om havsisar och smältande glaciärer samt olika analyser baserade på fakta inom oceanografi och forna tiders klimat.

I synnerhet den andra boken, Sex grader (Six degrees), som vann the Royal Society Winton Prize for Science Books 2008, var så späckad med data att klimatforskare hänvisade till boken för referenser, samtidigt som Lynas kritiserade forskningen kring GM i the Guardian utan någon som helst vetenskaplig bakgrundsforskning. Det fanns ingen ursäkt för denna motstridighet, menar Mark Lynas. Vi lever nu 2013 och det handlar om tredje generationens genmodifierade livesmedel och tekniker.

Efter att ha idkat litteraturstudier och satt sig in i ämnet kunde Lynas bl a konstatera:

1. GM-odling förmodades öka användningen av bekämpningsmedel. Det visade sig att bomull och majs som var resistenta mot skadedjur krävde mindre mängder kemikalier.
2. Endast storföretag förtjänar på GM-odling. Det visade sig att jordbrukare sparade miljarder dollar eftersom deras ekonomiska insats minskade.
3. Lynas antog att den s k terminatorteknologin, med säd som inte förökar sig, rövade jordbrukare på säd. Det visade sig att detta redan länge inträffat genom hybridisering, och att Terminatorsäd aldrig tillverkades.
4. Lynas antog att det inte fanns efterfrågan på GM-säd. I verkligheten smugglades piratkopior av Bacillus thuringiensis-resistent bomull till Indien och glyfosattålig soja till Brasilien för att jordbrukarna var så ivriga att använda dessa.
5. Lynas antog att genmodifierade livsmedel var farliga. Det visade sig att GM är säkrare än konventionell växtförädling än t ex mutagenes; GM flyttar endast på några gener, då konventionell växtförädling förändrar hela arvsmassan genom försök och misstag.

Mark Lynas ifrågasatte också kritiken mot att man blandar gener mellan obesläktade arter, men det gör virus, växter, insekter och vi människor också själva hela tiden. Det kallas genflöde.

Guds utvalda art

Den främsta orsaken bakom Mark Lynas kritik mot konventionell odling och motståndet mot bioteknik är, att befolkningen fram till 2050 kommer att vara 9, 5 miljarder varav förhoppningsvis många fler betydligt mindre fattigare än de är idag. Den odlingsbara landarealen kommer att vara ungefär den samma som idag, men vi bör använda mindre mängder gödsel, vatten och bekämpningsmedel i en kontext av en allt snabbare klimatförändring. Vi har all orsak att nu försöka anpassa oss efter morgondagens behov, menar Lynas.

Problemet är inte att nativiteten i världen kommer att öka nämnvärt, utan att färre barn kommer att drabbas av spädbarnsdöd. Fler barn kommer att växa upp och få egna barn istället för att gå under p g a sjukdomar eller epidemier. Dessa människor är föräldrarna till unga vuxna år 2050. Hur mycket mat kommer de att behöva? Den senaste estimeringen, enligt vetenskapstidskriften the Proceedings of the National Academy of Science (PNAS) i USA, överstiger det globala behovet 100 % från nuvarande produktionsnivå kring åren 2050, något som skall bekostas med i första hand u-länders ökande bruttonationalprodukt.

Vi är tvungna att producera mera mat för att föda en befolkning vars levnadsstandard beräknas stiga, vid sidan om den undernäring som idag drabbar omkring 800 miljoner människor. Samtidigt är vi tvungna att bemästra de utmaningar en förändrad miljö ställer på oss. Att omvandla skog till odlingsbart mark ökar halten av växthusgaser och är troligen det största hotet mot biodiversiteten. Vi måste odla mera på en mindre landareal för att kunna rädda regnskog, biotyper och livsmiljöer från plogen.

En stor utmaning ligger i att få bemästra användandet av kväve: konstgödsel behövs för att föda mänskligheten, men oansvarig gödning innebär döda zoner i bl a den Mexikanska golfen och längs kusterna på många håll samt övergödning i ekosystem med sötvatten.

GM - ett i-landsproblem

Den amerikanske agronomen och Nobels fredspristagare 1970, Norman Borlaug och Lynas framhäver att retoriken kring genmodifierad odling styrs av de rika industriländerna som kan välja om de vill odla och äta dyrare ekologiskt eller konventionellt odlad mat, medan den omkring en miljard människor som är undernärda inte har samma möjlighet. Vi har teknologin att föda 10 miljarder människor, men frågan är om jordbrukare ges chansen att använda denna teknologi.

I storföretagens händer

Fram till sin död 2009 utvecklade Borlaug genom sin forskning plantor som kunde växa tätare och blomma oftare. Han belönades mångfaldigt för sin s k gröna revolution som räddade en miljard människor från att dö i svält. Borlaug kämpade många år mot dem som, på politisk eller ideologisk grund, motsatte sig nya innovationer inom jordbruket. Lynas menar, att det motstånd som var kraftigt redan under 1970-talet, är en delorsak till att biotekniken idag är i storföretagens händer.

Det kostar flera tiotals miljoner dollar att förädla växter och säd. Den amerikanska, biotekniska sammanslutningen CropLife uppskattar att det kostar omkring 139 miljoner dollar från när en ny gröda upptäcks till att den genomgått alla tester, kontroller och är redo för marknaden. Det här utesluter den offentliga sektorn eller en s k öppen källkod inom biotekniken. Lynas menar att stater, politiska aktörer och icke-statliga organisationer klagar över kommersialiseringen av grödorna, när de kunde ha agerat och gjort forskningen till en del av den offentliga sektorns verksamhet och på så sätt tagit del av risker, men också intäkter till det lokala jordbruket.

Olja som ersätter fiskmat

Det finns ett stort antal genmodifierade livsmedel som står i kö för att testas eller odlas om byråkratin lättades och förbud upphävdes. I slutet av 1990-talet skapade Peter Beyer, professor I cellbiologi vid Freiburguniversitetet I Tyskland och Ingo Potrykus från Institutet för botanik i Zurich ett s k gyllene ris som kan producera A-vitamin. Riset producerades dessutom i den offentliga sektorn med stöd av tyska och schweiziska skattebetalare, för mänskligheten, utan anspråk på profit.

Professor James Dale vid Queenslands universitet i Australien har skapat ett gyllene banan som producerar såväl A-vitamin som järn.

Det brittiska forskningscentret Rothamsted Research började ifjol testa en vetesort som är resistent mot bladlöss och som därför inte behöver bekämpningsmedel. I år arbetar de på ett omega 3 oljefrö som skulle ersätta vild fisk i maten för odlad laxfisk. Det skulle i sin tur förebygga rovfisket av viktig matfisk i bl a Atlanten.

Organisk odling

Lynas strävar inte efter en svart-vit värld där man är tvungen att välja mellan antingen GM eller organiskt utan valfrihet mellan dessa. Vad kan då organisk odling bidra med? Lynas betonar olika former av samodling (intercropping och companion planting), där växter samarbetar med att t ex bekämpa insekter, bakterier samt binda och frigöra kväve. Man kan t ex plantera morötter och lök bredvid varandra i långa rader eller kombinera kokospalmträd med ananas, banan, ingefära och någon foderväxt eller eterisk växt. Det är fördelaktigt att också återvinna näringsämnen och uppmuntra till agro-ekologisk mångfald. Tekniker som används inom organisk och konventionell odling bör kunna samarbeta med nya innovationer. anser Mark Lynas.

Hela artiklen: Mark Lynas tal (på engelska)

Se också grisfarmaren och eko-odlaren Jimmy Dohertys resa på jakt efter mat till världens befolkning.