Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

"Mörkertalet för näthat är enormt"

Från 2013
Uppdaterad 12.02.2013 12:21.
Nätpolis Mikael Appel
Bildtext Folks rättsuppfattning på nätet har förändrats, säger Appel.
Bild: Yle/Roger Källman

Antalet polisanmälningar för nätkränkning nästan fördubblades i fjol, visar polisens färska statistik. Totalt gjordes över 3700 brottsanmälningar om ärekränkning i fjol, 610 av fallen gällde ärekränkning på nätet. Nätpolis Mikael Appel är övertygad om att det här bara är toppen av isberget.

- Folks rättsuppfattning på nätet har blivit bättre, därför vågar fler göra en polisanmälan. Men mörkertalet är fortfarande enormt, säger han.

Förolämpningar och påhopp sker ofta via Facebook. Ofta har någon skapat en falsk profiler på Facebook i någon annans nammn och skrivit kränkande inlägg där. Men också fall av skolmobbning har konstapel Mikael Appel stött på i sitt jobb som nätpolis stationerad i Österbotten. Genom att vara tillgänglig på nätet hoppas han att tröskeln för att ta kontakt med polisen i de här fallen ska vara så låg som möjligt. På det sättet kan han vägleda den drabbade vidare.

- Det är ändå svårt att följa någon klar linje i de här frågorna, utan man måste alltid se från fall till fall, eftersom folk reagerar och upplever saker så olika. Om någon väljer att göra en polisanmälan så är det upp till oss att sedan bedöma om det har skett ett brott eller inte och om bråttet går att lösa. Därför får vi nätpoliser uppgiften att sålla bort de fall som inte kan räknas som brott för att istället koncentrera oss på de grovaste fallen.

Polisens färska statistik över antalet anmälda nätkränkningar säger bara en lite del om hela sanningen, menar Appel som tror att de här drygt 600 fallen bara är toppen av isberget.

- Det här antalet låter väldigt litet, då man ser hur mycket kränkningar det förekommer överallt ute på nätet. Om man surfar omkring på nätet märker man snabbt att påhopp förekommer lite här och där.

Många väljer att inte anmäla

Konstapel Mikael Appel tror att mörkertalet är väldigt stort, eftersom folk som blir kränkta fortfarande ofta lämnar de här fallen oanmälda.

- Antingen skäms de eller så tror de inte att fallet går att lösa. Ibland kan det också vara svårt att veta om man har blivit utsatt för ett brott, det är nämligen många gånger svårt att avgöra om det bara är frågan om gnabb mellan bekanta personer eller verkligen frågan om ett brott.

När det gäller hela diskussionskulturen på webben, tror Appel inte att det har skett så stora förändringar de senaste åren.

- Säkert sker det någon förändring hela tiden, men jag tror att det framförallt är folks rättsuppfattning på nätet som har förändrats. Själva diskussionen på nätet har däremot inte ändrats så mycket. Procentuellt sett tror jag inte att det förekommer mera näthat nu än för fem år sedan. Men eftersom folk tillbringar mera tid på nätet och diskuterar allt mera där, så uppmärksammas också hatiska kommentarer mer.

Läs också Sebastian Bergholm kolumn: Om näthat, straff och männens (moraliska) resning

Diskussion om artikeln