"Stiftelselagstiftningen föråldrad och saknar övervakning"

Lagstiftningen om allmännyttiga stiftelser är föråldrad och ger för mycket utrymme för tolkningar, anser Statens revisionsverk.

Revisionsverket riktar sin kritik mot skattefriheten för allmännyttiga stiftelser som Borgbacken och Konstsamfundet. Kritiken framfördes i går i Yles aktualitetsprogram A-studio.

Det finns ingen egentlig övervakning på området och skattemyndigheterna avgör om verksamheten är allmännyttig eller inte.

A-studio spann vidare på stiftelseproblematiken under rubriken "Borde stora allmännyttiga stiftelser betala skatt?"

Revisionsverket anser att rådande lagstiftning om allmännyttiga stiftelser är föråldrad. Lagarna är omkring 40 år gammal och ger för mycket utrymme för tolkning. - Skattesystemet gällande stiftelser är inte heller tillräckligt genomskinligt, säger Kirsti Sälli vid Statens revisionsverk.

Om direkt stöd beviljas ur statens budget är det offentliga uppgifter - men om skatteförmåner beviljas för allmännyttiga ändamål är de uppgifterna hemliga.

Borgbacken snedvrider konkurrensen - men stöder barnskyddsarbete

Borgbacken beviljas skattelättnader till ett värde om en och en halv miljon euro årligen. Det här har varit kutym i över 40 års tid. Praxisen påverkar konkurrensläget i nöjesbranschen som hela tiden växer, påtalar Revisionsverket.

Barnets Borgs stiftelse grundades ursprungligen av sex stiftelser, bland dem Barnavårdsföreningen i Finland.

- Staten stöder inte nöjesparker utan barnskyddsarbete, påpekar för sin del nöjesparkens vd Risto Räikkönen. - Om Borgbacken skulle överföra tre och en halv miljon euro till staten i form av skatt så vem tror att summan efter det skulle gå oavkortad till barnskyddsarbetet; det tror åtminstone inte jag, säger Räikkönen.

Under flesta års tid har investeringarna vid Borgbacken varit större än avkastningen.

Övervakning saknas

Det finns ingen egentlig övervakning på det här området, uppger Revisionsverket. Skattemyndigheterna avgör om verksamheten kan anses vara allmännyttig och då är saken klar.

- När det gäller företagsstöd så avgörs de på ministerienivå och här är skillnaden jämfört med de allmännyttiga stiftelserna stor, säger Sälli vid Revisionsverket.

Det finns tiotusentals allmännyttiga stiftelser från små idrottsföreningar till stiftelser som delar ut pengar till forskning.

Det finns inga uppgifter om hur stora summor staten förlorar i skatteinkomster men det kan bli fråga om hundratals miljoner euro, uppskattar Revisionsverket.

Konstsamfundet stor aktör

Konstsamfundet hör till de förmögnaste allmännyttiga stiftelser som åtnjuter skattelättnader. Samfundet förvaltar en förmögenhet värd en halv miljard euro. Samfundet förvaltar publicisten Amos Andersons arv och stöder kultur, utbildning och verksamhet på svenska i Finland. Samfundet är största ägare till köpcentret Forum i Helsingfors centrum.

Forum fastighets kb betalar skatter i vanlig ordning, säger köpcentrets vd Kaj-Gustaf Bergh. Bokslutet visar ändå att kommanditbolaget inte betalar någon skatt, enligt A-studio.

Betalar då kommanditbolaget skatt för de hyror det får in i fastigheten? Inte direkt, medger Bergh. Från hyresinkomsterna måste man dra av de förluster som uppstår inom bland tidningsutgivning (Hufvudstadsbladet) och museiverksamheten.

Ni ser inga konkurrensproblem jämfört med andra bolag som hyr ut fastigheter?

- Nej, det gör vi inte, säger Bergh. Vi har samma uppehållskostnader för fastigheterna som våra konkurrenter.

Dividenderna för allmännyttiga företag är också skattefria. I allmänhet betalar man nio procent i skatt för fastighetsinkomster - andra företag betalar 24 procent i skatt.

- Det här är en stor konkurrensfördel, fastighetsmarknaden är tuff i dag.

Sannfinländarna har som enda parti protesterat mot de allmännyttiga stiftelsernas skattefrihet.

Regeringen önskar inga ändringar

Regeringen vill bevara det rådande systemet med skattelättnader. Frågan togs upp i regeringsförhandlingarna på SFP:s initiativ och inget parti motsatte sig saken, säger samlingsaprtiets Kimmo Sasi till A-studio.

- Vi kan göra mycket gott med intäkterna, säger Stefan Wallin SFP. Frågan är vilken del av stödet - till bland annat medicinsk vetenskap - som skulle skäras bort om man skär i intäkterna, säger Wallin.

Politikerna är ändå ense om att övervakningen av verksamheten måste effektiveras och bli mera genomskinlig.

Revisionsverkets kritik har fått en stämpel av språkpolitik över sig, fastslår A-studio.

Handlar då det hela enbart om språkpolitik, frågar A-studio.

- Det har kanske Sannfinländarna velat påskina, säger Wallin. Sannfinländarna säger för sin del att det enbart handlar om rättvisare skattepolitik. Pengarna för forskning kunde tas direkt från statens budget i stället för via enskilda stiftelser.

- Tanken är god men realiteterna är annorlunda och statens finanser krassa, säger för sin del Wallin. Mera statliga pengar är inte att vänta.