Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Skolnedläggningar kan inte undvikas

Från 2013
Fjalar Finnäs forskar i demografi vid Åbo Akademi i Vasa.

Varje år läggs det ned i genomsnitt 100 skolor i året i vårt land. Det motsvarar två skolor i veckan.
Men som fenomen har skolnedläggningar varken ökat eller minskat.

Skolnedläggningar är svåra att undvika så länge folk söker sig bort från glesbygden till tätorterna.

Fjalar Finnäs är demograf vid Åbo akademi i Vasa. Han är inte förvånad över att det är just Borgå och Kristinestad som nu leder statistiken över skolnedläggningar.
- Jag studerade skolnätet i Svenskfinland någon gång runt millennieskiftet och det var frapperande hur många små skolor det då fanns i Borgå och Kristinestad. Det är de här skolorna som nu har fått ge vika för det sviktande elevunderlaget.

Hur kommuner kan stå emot skoldöden beror mycket på geografin. I kommuner med många små utbyar och skärgårdsbyar blir det på sikt svårt att hålla kvar skolorna.
- I kommuner där befolkningen är mera koncentrerad kan man ha få och förhållandevis stora skolor, säger Fjalar Finnäs.

De små skolorna inte problemet

Det är inte de här små skolorna som är det egentliga problemet, säger Fjalar Finnäs.
-De är egentligen bara signal på att vi har avfolkade byar. Jag har svårt att se det som en katastrof om vi lägger ned en skola med bara åtta elever.

Michael Uljens är professor i pedagogik vid Åbo Akademi i Vasa. Han påminner om att skolnedläggningar inte är något nytt fenomen. Det läggs heller inte ned fler skolor än förr.

År 1921 kom läropliktslagen, som krävde att det ska vara högst fem kilometer till skolan. Det ledde till att Finland fick ett förhållandevis tätt skolnät. Avfolkningen av landsbygden ledde till att det sedan 1960 har lagts ned 5000 skolor i vårt land.

- Det är som med butiken, banken och posten. Men vi handlar inte mindre för det, tvärtom. Och banken och posten har vi hemma i datorn, säger Michael Uljens.

Eleverna klarar sig

Och trots skolnedläggningarna lär sig inte eleverna sämre för det.

- Vi har analyserat också Pisaresultaten ur det här perspektivet, och vi har inte kunnat se någon skillnad på resultaten mellan stora och små skolor, säger Michael Uljens. Det är tungt med alla dessa skoltransporter, men föräldrarna måste som skattebetalare fundera på hur mycket de är beredda att satsa på skolan.

Läs också:
60 skolor färre i Svenskfinland - se karta
Svensk utbildning slår rot i finska samhällen