Gallreflux

En äldre man, som i ungdomen fått gallblåsan bortopererad, får några gånger i månaden häftiga magsmärtor, som han beskriver som brännande. Smärtan strålar ibland upp i bröstet. En gastroskopiundersökning för ett par år sedan visade ett diafragmabråck, men ingenting annat avvikande. Han har fått utskrivet flera olika syrablockerande mediciner, vilka dock inte haft någon som helst inverkan på smärtan.

Gastroenterologen svarar:

Om de syrablockerande medicinerna inte hjälper mot smärtan handlar det med största sannolikhet inte om en vanlig halsbränna. Syrablockerande mediciner tar effektivt bort saltsyreproduktionen i magsäcken och också ifall diafragmabråcket tillåter en reflux (att magsäcksinnehåll åker in i matstrupen) borde den efter behandlingen inte förorsaka smärtor.

Troligare är att patienten lider av gallreflux.

Hos en person som har sin gallblåsa kvar samlas gallan i gallblåsan och töms ut i tolvfingertarmen (duodenum, första delen av tunntarmen) när den behövs för att spjälka maten, dvs. efter måltider. Efter måltider är tarmrörelserna (peristaltiken) livliga och ser till att gallan och maten förs åt rätt håll, dvs. längs tunntarmen mot tjocktarmen.

Om gallblåsan har blivit bortopererad rinner gallan från levern till tolvfingertarmen i en jämn ström, oberoende av om patienten nyss har ätit eller inte och också under tider på dygnet då tarmperistaltiken är lugnare. Ibland blir gallan därför liggande i tolvfingertarmen och kan rinna åt fel håll, dvs. upp i magsäcken.

Gallsyran irriterar magsäckens slemhinna och ger upphov till en gastrit (magkatarr).

Gallreflux är vanligast hos patienter som fått gallblåsan bortopererad, men ses då och då också hos personer som har sin gallblåsa kvar.

Om patienten, liksom frågeställanden, dessutom har ett diafragmabråck eller övre magmunnen av andra orsaker inte håller tätt kan gallan komma upp i matstrupen. Gallan irriterar matstrupens slemhinna och förorsakar en esofagit (inflammerad matstrupe), liknande den som magsäckens saltsyra ger upphov till vid en vanlig reflux.

Syrablockerande mediciner biter inte på gallsyran.

Frågeställaren borde i vilket fall som helst genomgå en ny gastroskopiundersökning för att få veta hur magsäcken och matstrupen mår.

I en gastroskopiundersökning kan läkaren se om galla sipprar in i magsäcken. Ibland krävs lite tålamod och kanske en erfaren endoskopist innan gallrefluxen kan diagnostiseras, eftersom galla ofta pressas in i magsäcken till följd av de kräkreflexer som de flesta patienter får av gastroskopet.

En röd och irriterad magsäcksslemhinna stöder diagnosen gallreflux. Läkarna brukar tala om ett rödgrönt syndrom, där den irriterade magsäcksslemhinnan står för det röda och den gröngula gallan för det gröna.

Det finns mediciner (metoklopramid), om också inte speciellt effektiva, som kan provas vid gallreflux. Om symptomen blir mycket svåra kan en operation göras, vid vilken tunntarmen kopplas om så att gallan inte kan komma in i magsäcken. Operationen kallas Roux-en-y, efter den kirurg som uppfann metoden och efter det y som tarmarna bildar efter operationen.

Roux-en-y (som också utförs vid vissa tumörsjukdomar) är en stor operation som vid gallreflux bara görs om patienten har svåra symptom och man är helt säker på diagnosen.

En tredje möjlighet är att patientens symptom inte alls kommer från matsmältningskanalen utan från hjärtat. Om smärtorna kommer vid ansträngning kunde det vara skäl att kontrollera kranskärlen.

Refluxsymptom brukar förvärras om patienten böjer sig ner eller lyfter någonting tungt och kommer ofta på natten, då magsäcksinnehållet lättare rinner in i matstrupen. En höjning av sängens huvudända eller en extra dyna kan hjälpa om besvären är svåra nattetid.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.