Köldurtikaria

Kinder som börjar klia när den första vinterkylan kommer eller händer som sväller upp när man sätter dem i kallt vatten kan vara symptom på köldurtikaria. Som alla överkänslighetsreaktioner kan köldurtikaria ge livshotande symptom om man fortsätter att utsätta kroppen för kyla.

Lite allmänt om urtikaria

Urtikaria (nässelutslag, ”nässelfeber”) är en hudreaktion som uppkommer när mastceller (som hör till kroppens försvar) släpper ut histamin. Histaminet får de små blodkärlen att vidga sig och bli mera genomsläppliga.

Symptomen är olika stora (från pyttesmå till handstora), svullna, kliande utslag, som kan flyta ihop till större områden och uppträda var som helst på kroppen.

Typiskt för nässelutslag är att utslagen försvinner snabbt, samtidigt som det uppkommer nya.

Urtikaria kan uppkomma som en allergisk reaktion mot olika födoämnen eller mediciner, men också som en reaktion på t.ex. kyla, värme, vatten, svett eller tryck. Också en autoimmun form av nässelfeber existerar. Väldigt ofta kan man inte sätta fingret på vad som i en viss situation provocerat fram utslaget.

I de flesta fallen lugnar reaktionen av sig själv ner sig inom några dagar. Om man vet vad som förorsakat urtikarian ska man försöka undvika detta (och kontakta sin läkare om det gäller en medicin). Ifall det inte är uppenbart vad som provocerat fram utslaget brukar man vänta med vidare undersökningar eftersom urtikarian i regel ändå försvinner av sig själv.

Ibland kan det dock ta månader innan nässelfebern försvinner. Urtikaria brukar kallas akut om besvären håller i sig i mindre än 6 veckor och kronisk om den varar längre än så.

Omfattande utslag som förorsakats av något man är allergisk mot kan i värsta fall leda till en anafylaktisk reaktion. Vid en anafylaktisk reaktion utvidgas blodkärlen kraftigt, med bl.a. svullnader också i andra organ än huden, d.v.s. i mun, svalg och andningsvägar, och med andnöd och blodtrycksfall (anafylaktisk chock) som följd. En anafylaktisk chock är ett livshotande tillstånd.

Köldurtikaria

Köldurtikaria är, som namnet säger, ett nässelutslag framprovocerat av kyla.

Symptomen uppkommen först i hudområden som utsätts för köld. I kyla eller kall blåst kan t.ex. kinderna bli onaturligt röda (eller vita, med en röd rand runt), svullna och kliande.

Symptomen förvärras ofta när personen kommer tillbaka in i värmen, för att sedan avklinga efter någon timme.

Vid svår köldurtikaria kan patienten inte dricka kalla drycker (ibland inte ens rumstempererade) utan att svalget sväller upp.

Om andra delar av kroppen blir tillräckligt kalla uppkommer nässelutslag också där. Plötslig nedkylning, t.ex. vinterbad, kan förorsaka en anafylaktisk reaktion och ska undvikas. I svåra fall får patienten symptom redan av att duscha.

Man räknar med att var tionde finländare någon gång i sitt liv har haft symptom på köldurtikaria.

Hur ställs diagnosen?

Ofta behövs inte mer än patientens egen berättelse för att läkaren ska kunna fastställa att det handlar om köldurtikaria. En bra idé är att fotografera utslaget när det är som värst och ta med bilden till läkaren, eftersom köldurtikarian oftast är borta när patienten väl kommer in i det varma mottagningsrummet.

I oklara fall kan läkaren göra ett provokationstest med en isbit, som hålls mot insidan av underarmen i mellan 1 och 20 minuter.

Hur leva med köldurtikaria?

Symptomen lindras ofta med tiden, men kan också blossa upp på nytt flera år senare. Många patienter får symptom då den första köldknäppen kommer, men klarar sedan vintern relativt bra.

Patienter med köldurtikaria ska undvika kalla bad och försöka skydda huden mot kyla.

Antihistamin kan vara till hjälp och kan också användas i förebyggande syfte.

Konstgjord sol i form av UV-behandling kan hjälpa en del patienter med köldurtikaria.

Vissa antidepressiva läkemedel kan också ha en effekt och läkaren kan skriva ut ett sådant om varken antihistaminer eller UV-behandling hjälper.

Om man anser att det finns risk för en anafylaktisk reaktion kan patienten få en adrenalinpenna att använda vid behov.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.