Hoppa till huvudinnehåll

Hälsa

Sorkfeber

Från 2012
Uppdaterad 04.05.2016 09:27.
Bild: YLE

Feber, ryggont och minskad eller ökad urinmängd ett par veckor efter att man har sopat rent i sommarstugan kan vara tecken på sorkfeber, som är en otrevlig, men oftast ofarlig virussjukdom. Infektionen uppträder i epidemiska cykler på 3-4 år och är vanligast under s.k. sorkår.

Sorkfeber (Nephropathia epidemica) är en infektionssjukdom som framför allt drabbar njurarna. Den förorsakas av det s.k. Puumalaviruset, som hör till gruppen hantavirus.

Viruset finns i gnagares (framför allt skogssorkars) urin, avföring och saliv och sprids till människan då infekterat damm kommer in i andningsvägarna. Smitta sker endast denna väg, inte från människa till människa.

Viruset kan överleva upp till två veckor i omgivningen.

Årligen diagnostiseras mellan 1000 och 3000 fall i Finland.

Ca 5 % av befolkningen har antikroppar mot viruset, dvs. har i något skede utsatts för smittan. I Insjöfinland, där infektionen är vanligast, har uppemot 20% av befolkningen antikroppar. Många av dem har haft så lindriga symptom att de inte vetat om att de blivit infekterade.

Om man en gång har smittats med Puumalaviruset har man en livslång immunitet mot sjukdomen.

Risken att insjukna i sorkfeber är störst under tiden augusti till januari. Den allra högsta förekomsten av fall är från november till januari.

Inkubationstiden anses vara 2-6 veckor.

Symptom

Det första symptomet vid sorkfeber är feber, som kan vara hög. Patienten kan samtidigt få huvudvärk, muskelvärk och en oförklarlig trötthet.

De flesta patienterna får efter något dygn smärtor i ryggen (njurarna). Också magont, illamående och uppkastningar kan höra till sjukdomsbilden.

Efter ytterligare något dygn kan synen bli suddig, samtidigt som allmäntillståndet försämras. Synstörningen är övergående och drabbar framför allt närseendet, med svårigheter att ackomodera. Man vet inte exakt vad det här beror på, men Puumalaviruset påverkar många processer i kroppen och t.ex. störningar i saltbalansen kan bidra till synstörningarna.

Några dagar efter insjuknandet förorsakar infektionen en akut njursvikt som leder till att urinutsöndringen minskar och t.o.m. kan avstanna helt. Efter detta skede med oliguri (onormalt liten urinutsöndring), som kan räcka ett par dagar, får patienten polyuri (onormalt stor urinutsöndring) och kan kissa ut flera liter per dygn.

Patienter med svåra symptom brukar senast efter ett par dagar må så dåligt att de söker sig till läkare. Det är dock ytterst ovanligt att någon avlider i sorkfeber. Dödligheten i Finland är endast 1 på 1000.

Diagnos och behandling

Diagnosen ställd på basen av symptomen och blodprov (CRP och leukocytvärdet är ofta förhöjda, trombocytvärdet kan vara lågt, hemoglobinet kan vara förhöjt för att senare sjunka under referensvärdena, kreatininvärdet, som visar hur njurarna mår, stiger några dagar efter insjuknandet) och urinprov som visar om det finns proteiner och blod i urinen.

Antikropparna mot Puumalaviruset börjar stiga ca en vecka efter de första symptomen och hittas med hjälp av blodprov.

På patienter med sorkfeber tas ofta också en röntgenbild av lungorna (eftersom de ibland kan drabbas), ett EKG (som kan visa övergående avvikelser) och ultraljud av njurarna (som ofta är förstorade), hjärtat och lungorna.

Eftersom det handlar om ett virus finns inget bot mot sjukdomen. Däremot är det viktigt att vätskebalansen sköts. Mot värken ges i första hand paracetamol. Ibland kan patienten behöva dialys.

Efter några veckor brukar njurarna ha repat sig och patienten vara återställd.

Hur skyddar man sig mot Puumalaviruset?

Försök att inte röra upp och andas in infekterat damm när du städar i sommarstugor eller vedlider där det har funnits sorkar.

Undvik att dammsuga eller sopa. Spreja istället området med disk- eller desinfektionsmedel och tvätta rent med en våt engångstrasa.

Använd diskhandskar när du städar, flyttar döda sorkar och rör föremål som sorkarna gärna söker sig till, t.ex. vedklabbar. Tvätta händerna efteråt.

Andningsskydd, som finns att köpa på apotek, kan användas om man vill vara extra försiktig, men har ingen bevisad effekt.

I videoklippet här nedan berättar infektionsläkare Peter Klemets mera om sorkfeber, hur man kan känna igen symptomen och hur sorkfeber kan undvikas.

Min morgon: Hur mår du?: Inslag: Sorkfeber - Spela upp på Arenan

Ur Min Morgon 12.10.2011
Programvärdar: Bettina Sågbom och Henrik von Pfaler
Produktion: Cityportal AbDe medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.