Hoppa till huvudinnehåll

Hälsa

Sjuka barn och unga

Uppdaterad 13.01.2016 22:04.

Här hittar du information om sjukdomar som kan drabba små och lite större barn, allt från RS-virus, som kan vara livshotande för de allra minsta, till akne, som kan vara nog så jobbigt för de större.

Kom ihåg att du alltid kan ringa 112 om du är riktigt orolig.



Hjärnskakning

Bildtext Efter en hjärnskakning kan barnet ha huvudvärk några dagar.

En hjärnskakning förorsakar ofta en stor trötthet och det är inte ovanligt att barn som slagit huvudet sover en stund efteråt eller somnar tidigare än vanligt på kvällen. Försäkra dig om att allt är okej genom att väcka barnet efter en timme och kolla att det är vid fullt medvetande.
Läs mera om hjärnskakning.



Ormbett

huggorm
Bildtext Ett barn som blivit ormbitet ska omedelbart under läkarvård.

Hos barn kan huggormsbett få allvarliga följder. Ett barn som blir bitet av en huggorm ska omedelbart bäras till bil, båt eller ambulans och föras till sjukhus. Ring 112 och kom överens om snabbaste sättet att få barnet under vård. Ett ormbitet barn börjar ofta kräkas. Ta om möjligt en annan vuxen med i bilen om du tex. besluter dig för att köra själv och låta ambulansen möta er halvvägs.
Läs mera om ormbett.



Brännskador

brasa
Bildtext Håll barnen borta från elden.

Kyl omederbart ner det skadade området i kallt, stillastående vatten. Hos barn gäller regeln att alla brännskador som är större än barnets halva handflata ska visas upp för läkare.
Läs mera om hur brännskador ska skötas.



Stilla blödningar och sköt om sår

Bildtext Bekant syn i barnfamiljer.

Lär dig stoppa livshotande blödningar, känna till vilka sår som ska sys och veta hur resten ska skötas.
Läs mera.



Näsblod

Näsblod kan vara skrämmande om man är liten. Färsök lugna barnet
Bildtext Låt barnet sitta lätt framåtlutat när näsan blöder.

Barn har ofta näsblod i samband med infektioner, då slemhinnorna i näsan är irriterade. Här får du råd om hur du får stopp på blödningen.
Läs mera om näsblod.



RS-virus hos spädbarn

Slem i näsa och svalg gör det svårt att äta och andas. Sök hjälp om din baby blir förkyld
Bildtext Slem i näsa och svalg gör det svårt att äta och andas. Sök hjälp om din baby blir förkyld.

RS-virus (respiratory syncytial virus) grasserar främst under vinterhalvåret och brukar vartannat år förorsaka en större epidemi. Hos äldre barn och vuxna ger viruset vanliga förkylningssymptom, som hosta, snuva och kanske lite feber. Hos spädbarn kan infektionen vara livshotande och kräva sjukhusvård. Läs mera om RS-virus.



Laryngit ("falsk krupp") hos barn

Bildtext Laryngit ger en typisk, skällande hosta.

Skällande hosta, andningssvårigheter och heshet i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen och i de alla flesta fallen kan laryngiten skötas hemma. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård. Läs mera om laryngit.



Mykoplasmalunginflammation

Bildtext Mykoplasma ger långvarig hosta och feber.

Långvarig hackhosta, feber och ansträngd andning kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Lunginflammationen är speciellt vanlig bland barn i skolåldern och förorsakar epidemier med intervaller på ca 4 - 6 år. Läs mera om mykoplasma.



Influensa

Barn som mäter feber
Bildtext Håll febern nere så gott det går.

Vi vuxna klarar oftast bäst av en influensa i vår egen säng, men barn kan behöva komma till en läkare och eventuellt få influensamedicin. Om influensan följs av en öroninflammation behövs antibiotika. Läs mera om influensa.



Mässling

Barn med mäsling
Bildtext De röda utslagen brukar börja bakom öronen och sprida sig över hela kroppen.

Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom.
Kontakta hälsovården om ditt barn är ovaccinerat eller bara har fått en MPR-spruta och du misstänker att det har blivit utsatt för smitta. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.
Läs mera om mässling.



Svullna lymfknölar på halsen

Hos barn är knölar på halsen oftast ofarliga
Bildtext Om lymfknutorna är förstotade bara på ena sidan, är större än 2 cm eller finns kvar efter en månad ska de undersökas.

Hos barn beror förstorade lymfknutor på halsen vanligen på ofarliga luftvägsinfektioner förorsakade av ett virus. Mononukleos (körtelfeber, kyssjuka) ger kraftigt förstorade lymfknutor, oftast på båda sidorna av halsen och kan p.g.a. följdsjukdomar vara bra att få diagnostiserad. Ibland beror svullna lymfknutor på en bakterie som kräver antibiotika.
Läs mera om knutor på halsen.



Snarkande barn

Barn snarkar ofta när de har varit förkylda. Om barnet snarkar trots att det inte har varit sjukt ska man låta en läkare titta på svalget.
Bildtext Friska barn ska inte snarka.

Snarkande är vanligt hos barn som har eller har haft en luftvägsinfektion. Om barnet snarkar trots att det inte varit sjukt ska man låta en läkare titta på svalget. Läs mera om snarkande barn



Sängvätning

sovande pojke
Bildtext Barn som börjar kissa på sig efter att ha varit torra en tid ska alltid undersökas.

Bakom förmågan att hålla sig torr om nätterna ligger en invecklad mognadsprocess som inbegriper både hormoner, nerver och blåsans muskulatur.
Ca 10 % av alla förstaklassister kissar ibland på sig om nätterna. Ännu i tonåren lider ca 1 % (framför allt pojkar) emellanåt av sängvätning. Läs mera om sängvätning.



Åksjuka

Kvinna mår illa på havet.
Bildtext Med antihistamintabletter kan man förebygga åk- och sjösjuka också hos yngre barn.

Om knepen att titta ut genom fönstret, gå ut på däck och se till att få frisk luft inte hjälper finns det receptfria antihistamintabletter som kan ges också till mindre barn och effektiva depotplåster för barn över 10 år.
Läs mera om åksjuka och hur den kan förhindras.



Narkolepsi

Bildtext Alla ofrivilliga tupplurar beror inte på narkolepsi.

Narkolepsi är en neurologisk sjukdom som orsakas av störningar i hjärnans reglering av sömn och vakenhet. Det första och mest kännetecknande symptomet är att patienten plötsligt somnar under dagen.
Läs mera om narkolepsi



Narkolepsi och vävnadstyp

gäspande pojke
Bildtext Varför insjuknade en del barn och andra inte?

De finländska barn som efter H1N1-vaccinen insjuknade i narkolepsi har alla visat sig ha vävnadstypen HLA DQB1*0602. Eftersom vävnadstypen är relativt vanlig och ingalunda alla som har den drabbades av narkolepsi ger fyndet bara en förklaring till varför vissa insjuknade och andra inte. Läs mera.



Vaccininera eller inte?

Vaccin
Bildtext Det är många ämnen som ska sprutas in i små armar och skinkor

Varför ska vi låta vaccinera våra barn? Ska vi bara lydigt följa det allmänna vaccinationsprogrammet eller borde vi fatta egna beslut? Min Morgons husläkare förklarar hus vaccin fungerar och varför de behövs. Se videoinslaget här.



Aspirin och barn

värkmedicin hylla i apotek
Bildtext Acetylsalicylsyra ska inte ges till barn under 12 år.

Acetylsalicylsyra (t.ex. Aspirin och Disperin) kan i samband med virusinfektioner ge allvarliga lever- och hjärnskador hos barn. Också andra organ kan drabbas och sjukdomen kan i värsta fall leda till döden eller lämna bestående hjärnskador. Komplikationen kallas Reyes syndrom. Reyes syndrom är väldigt ovanlig men eftersom de potentiella komplikationerna är så allvarliga, rekommenderar myndigheterna att acetylsalicylsyra inte ges åt barn. Läs mera om Reyes syndrom.



Honung och småbarn

honungsburk
Bildtext Honung får inte ges till barn under ett år.

Honung kan innehålla sporer av bakterien Clostridium botulinum. Hos spädbarn, vars tarmflora inte är färdigutvecklad, kan bakterierna börja föröka sig i tarmen och förorsaka spädbarnsbotulism. Botulinumtoxin är ett nervgift som förlamar muskulaturen och kan vara livshotande.
Läs mera om honung och spädbarnsbotulism.



Allergier

Bildtext Om händerna smörjs in och sätts i bandage till natten kliar man inte upp huden lika lätt.

Mjölksyrebakterier, en inte allför ren omgivning och att tidigt låta babyn smaka på alla sorters födoämnen kan hålla allergierna borta. Ibland kan knepen t.o.m. bota redan uppkomna allergier.
Läs mera om allergier hos barn.



Vårtor under foten

Bildtext Vårta efter fotbad och krafsning.

Vårtor under fotsulan sköts på samma sätt som andra vårtor, men kan vara jobbigare att få bort.
Läs mera om vårtor.



Akne

Det finns hjälp mot akne
Bildtext Behandlingen väljs efter hur svår aknen är.

Akne är ett gissel för den som drabbas. Låt inte ditt barn lida i onödan. Den finns hjälp att få. Läs mera om akne.



Nageltrång

Nageltrång på ett pekfinger.
Bildtext Infekterat pekfinger

Nageltrång uppkommer om nagelkanten börjar växa in i huden, som infekteras. Lindiga infektioner kan skötas med vattenbad. Ibland behövs antibiotika eller t.o.m. operation. Läs mera om behandlingen av nageltrång.



Alopecia

En helt hårlös person skiljer sig ur mängden och får ofta nyfikna blickar. Bild: Yle/Ingela West
Bildtext Plötsligt håravfall är jobbigt för självkänslan.

Alopecia betyder håravfall. De flesta som drabbas är under 20 år och sjukdomen kan vara både skrämmande och jobbig för självkänslan. Läs mera om alopecia.



Tics

Bildtext Ofta är barnet själv helt omedvetet om sina tics.

Tics är tvångsmässiga, snabba rörelser i någon del av ansiktet eller kroppen och förekommer hos många barn. I sällsynta fall kan rörelserna vara symptom på en neurologisk sjukdom och kräva vidare undersökning.
Läs mera om tics.



D-vitaminrekommendationer

D-vitamindroppar i brun flaska på brunt bord.
Bildtext Barn under 2 år ska få 10 µg per dygn.

I januari 2011 fick finländarna nya rekommendationer om intag av D-vitamintillskott för barn och ungomar, gravida kvinnor och ammande mödrar. Läs mera om rekommendationerna.



Energidrycker

Bild: Yle
Bildtext Övervaka hur mycket ditt barn dricker.

Många unga dricker energidrycker - men en för stor konsumtion kan leda till bland annat koncentrationssvårigheter.
Läs mera om energidryckernas effekter.



Många barn är tjocka

Bildtext Vart tionde barn i lågstadiet är överviktigt.

Vart tionde barn i lekåldern och i lågstadiet är överviktigt. I högstadiet är redan var fjärde elev tjock. Det här visar en kartläggning från Institutet för hälsa och välfärd.
Läs mera.



Dyslexi

6-10 procent av finländarna har dyslexi.
Bildtext Jobbigt.

Att ha dyslexi kan vara mycket mer komplext än att bara ha läs- och skrivsvårigheter. I värsta fall förstår omgivningen inte vad problemet är och barnet får aldrig hjälp. Läs mera om dyslexi.



Autism

Bild: Cityportal Ab
Bildtext Jenny Lexheds.

Jenny Lexheds son är autistisk. Lexhed har kämpat hårt för att sonen ska lära sig tala och fungera i samhället, och hennes hårda arbete med att ge sonen en så bra start som möjligt ledde henne slutligen in i en psykos. I dag föreläser hon om det som hänt. Läs mera



Sensomotorisk träning

Bild: Yle/Berislav Jurisic
Bildtext En stund tillsammans.

Sensomotorisk träning blir en allt vanligare metod i våra skolor och daghem för att hjälpa barn med olika typer av inlärningssvårigheter. Med hjälp av träningen arbetar man bort sådana primitiva reflexer som man har kvar trots att de borde ha försvunnit i den tidiga barndomen. Lär mera om sensomotorisk träning.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.