Labbprov: Hb

B-Hb = Hemoglobin (Hb) i blodet (B)

Hemoglobin är det syretransporterande proteinet i blodets röda blodkroppar (erytrocyter). Hemoglobin innehåller järn, som binder syre och koldioxid och ger blodet dess röda färg.

Hemoglobinets uppgift är att föra syre från lungorna ut till kroppens vävnader och koldioxid från vävnaderna till lungorna där den försvinner med utandningsluften. Brist på hemoglobin (anemi) gör att blodkropparna inte kan binda tillräckligt mycket syre. Patienten blir blek och trött och får lätt hjärtklappning vid fysisk ansträngning. Om patientens kranskärl är förträngda, kan anemin förorsaka bröstsmärta vid ansträngning.

Förutom järn behövs B12-vitamin och folsyra för att hemoglobin ska kunna bildas. Brist på något av ämnena leder till ett sänkt Hb. Hemoglobinmängden i blodet sjunker också om det bildas för få röda blodkroppar i benmärgen, om erytrocyterna förstörs för tidigt eller om de går förlorade p.g.a. blödning.

Om benmärgen producerar för mycket röda blodkroppar eller om blodplasmans volym minskar i förhållande till antalet röda blodkroppar stiger hemoglobinnivån. Tillståndet kallas polycytemi (om också andra blodceller än röda blodkroppar ökat i antal) eller erytrocytos (för många röda blodkroppar).

Varför tas provet?

B-Hb tas vid misstanke om och uppföljning av anemi och polycytemi/erytrocylos.

B-Hb hör till våra vanligaste blodprov och tas t.ex. rutinmässigt av alla gravida kvinnor. Under graviditet sjunker vanligen blodets hemoglobinmängd, främst på grund av en ökad plasmavolym. B-Hb ingår också i den lilla blodbilden (B-PVK).

Gränsvärden inom HUSLAB

Kvinnor: 117 – 155 g/l (gram per liter)

Män: 134 – 167 g/l

För lågt Hb

Ett Hb under referensvärdena betyder att patienten har anemi (blodbrist).

Anemi kan ha olika orsaker, bl.a. att tillräckligt mycket hemoglobin inte har kunnat bildas på grund av brist på järn, B 12-vitamin eller folsyra. Järnbrist är den vanligaste orsaken till anemi.

Anemi uppstår också om benmärgen inte producerar tillräckligt mycket röda blodkroppar, vilket är fallet vid vissa elakartade blodsjukdomar, bl.a. myelodysplasi och metastaser i benmärgen.

Ett lågt Hb kan bero på att de röda blodkropparna förstörs snabbare än de borde, vilket kallas hemolys. Hemolys förkommer bl.a. då de röda blodkropparna har en avvikande form, som vid den ärftliga blodsjukdomen sfärocytos, och i samband med vissa infektioner, t.ex. parvovirusinfektion.

Långvariga blödningar gör att kroppen förlorar erytrocyter och hemoglobinnivån sjunker. Hos kvinnor i fertil ålder är rikliga menstruationer den vanligaste orsaken till anemi. Också blödningar i matsmältningskanalen, förorsakade av t.ex. tumörer eller inflammatoriska tarmsjukdomar, kan leda till anemi. Hemorrojder som blöder lite hela tiden kan ge upphov till anemi.

Hos de flesta gravida kvinnor brukar Hb sjunka under andra och tredje trimestern. Rådgivningen ger instruktioner om när järn- och folsyrestillskott ska användas under graviditet.

För att komma närmare orsaken till ett lågt Hb kan ytterligare blodanalyser göras. Vid undersökning av erytrocyterna brukar man bedöma blodkropparnas storlek. Järnbrist gör de röda blodkropparna små och bleka, medan de vid brist på B 12-vitamin eller folsyra är större än normalt.

Blodprovet P-Ferrit (ferritin i blodplasma) berättar hur stor kroppens järnreserv är, d.v.s. hur mycket järn det finns att tillgå förutom det som är bundet till hemoglobin.
Läs mera om anemi

För högt Hb

Ett onormalt högt Hb betyder att patienten har för många röda blodkroppar i förhållande till den totala blodvolymen. Tillståndet kallas polycytemi (om också andra blodkroppar än de röda ökat i antal) eller erytrocytos (för många röda blodkroppar). Erytrocytos kan uppstå vid t.ex. uttorkning, då blodplasmans volym minskar medan antalet röda blodkroppar hålls konstant.

En s.k. absolut erytrocytos, där de röda blodkropparnas faktiska antal ökar uppkommer om kroppen lider av syrebrist, t.ex. på grund av en lungsjukdom eller vid vistelse på höga höjder.

Absolut erytrocytos och ett ordentligt förhöjt Hb ses också vid polycythemia vera, som är en elakartad men långsamt framåtskridande blodsjuksom, där benmärgen av någon anledning börjar producera mera röda blodkroppar än den borde. Med tiden brukar produktionen av också leukocyter (vita blodkroppar) och trombocyter (blodplättar) öka.

Vid uppföljning av polycytemi brukar också blodets hematokritvärde (B-Hkr) mätas. Provet berättar hur stor procent de röda blodkropparna utgör av blodets totala volym. När procenten stiger ordentligt över 50 är det dags att behandla polycytemin.

Referensvärdena för B-Hkr är

35 – 46 % för kvinnor och

39 – 50 % för män.
Läs mera om högt Hb
Läs mera om polycythemia vera
Hitta fler laboratorieprov

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.