Högerterrorism uppe i rätten i Tyskland

I Tyskland börjar på måndag en av de mest uppmärksammade rättegångarna i landets historia. Vid en domstol i München börjar processen mot den misstänkta högerterroristen Beate Zschäpe. Nynazisten Zschäpe står åtalad för delaktighet till tio mord.

Nästan åtta år har gått sedan det sista av de tre morden i Nürnberg. Först nu, alltför sent, när all fakta äntligen börjar finnas tillgänglig, är det möjligt att hedra offren. Alla tre var turkiska invandrare, som mördades kallblodigt av medlemmar i den högerextremistiska grupperingen, Nationalsozialistischer Untergrund, NSU. Nu börjar också rättegången mot den enda överlevande NSU-medlemmen Beate Zschäpe.

– Det här är en av de viktigaste rättegångarna i Tyskland efter kriget. Fallet är så spektakulärt, då man hela tiden har utgått ifrån att man har den nynazistiska scenen under kontroll. Gång på gång har myndigheterna tutat ut att det inte finns någon fara för terrorism från höger, säger Birgit Mair, författare och expert på högerextremism.

Under jorden, men med kontakter till samhället

Tillsammans med nynazisterna Uwe Mundlos och Uwe Bönhardt gick Beate Zschäpe under jorden i slutet av 1990-talet. I åratal kunde terrortrion ostört mörda nio personer med invandrarbakgrund, samt en polis. De genomförde två sprängattentat i Köln och rånade banker i städer runtom i Tyskland. Först i samband med ett misslyckat bankrån och Mundlos och Bönhardts självmord, sprack bubblan i november år 2011. Något den borde ha gjort mycket tidigare.

– Man måste komma ihåg att de har bott och rört sig mitt i Tyskland. Att de var under jorden betyder inte att de skulle ha gömt sig någonstans i skogen. I städer som Chemnitz och Zwickau hade de kontakt med sina grannar, samtidigt som de fortsatte mördandet, säger Mair.

Det var först efter att polisen gick igenom terrortrions nedbrända lägenhet i Zwickau i östra Tyskland, som man kom fram till att morden, sprängattentaten och rånen hängde ihop. Trion hade också gjort en hemmagjord film, där offren hånades och det klart framgick att det var Mundlos och Bönhardt som hade utfört dåden. Några dagar efter att Beate Zschäpe hade tänt eld på lägenheten, överlämnade hon sig till myndigheterna.

Ovilja att se högerkopplingar

Polisen och den tyska underrättelsetjänsten Verfassungsschutz hade fram till år 2011 ändå hela tiden trevat i mörker. Trots otaliga informatörer inom högerscenen lyckades man inte komma gruppen på spåren. Kritikerna talar om kommunikationsproblem, felbedömningar och uppenbara utredningsmissar, men också om en ovilja att utreda högerkopplingarna. I stället riktades utredningarna mot offrens familjer och möjliga kopplingar till organiserad brottslighet och knarkhandel.

– Jag ser kritiken mot myndigheterna som befogad. I flera år utredde man allt annat än de möjliga kopplingarna till högerscenen. Nynazism var en term som myndigheterna överhuvudtaget aldrig använde, säger Mair.

Zschäpes roll viktig

I rätten i München står Beate Zschäpe nu anklagad bland annat för delaktighet till tio mord och för medlemskap i en terrororganisation. Samtidigt med processen mot Zschäpe inleds också rättegången mot fyra personer som misstänks ha fungerat som medhjälpare till NSU.

– Processen handlar bland annat om att ta reda på mer om Zschäpes roll. Kanske var hon till exempel den drivande kraften inom gruppen. Att ta reda på vilka personer och grupper som har stött trion är också en viktig uppgift, säger Mair.

Samtidigt med processen fortsätter också utredningarna kring myndigheternas tabbar. Flera undersökningskommissioner runtom i landet försöker ta reda på hur allt det här kunde hända. Birgit Mair sitter med i den bayerska kommissionen. Att de tyska myndigheterna, efter missarna i samband med mordserien, nu skulle vara mer på alerten gällande nynazism och högerextremism tycker hon ändå inte.

– Om nynazisterna köper fastigheter, eller vill ordna demonstrationer kommer informationen om de här sakerna nog inte från myndigheterna. Det är nog antifascisterna och medborgarorganisationerna som tvingas vaska fram de här uppgifterna.

Ingen ursäkt

Redan innan processen nu inleds har den stått för stora rubriker. Till en början hade turkiska medier inga platser i rättssalen och därför flyttades rättegången fram med flera veckor så att frågan kunde lösas.

För offrens anhöriga var det här förstås en ytterligare börda. I åratal har de väntat på att få svar på sina frågor. Många känner dessutom att de har behandlats som kriminella, ända tills det blev klart vilka som står bakom morden. Av Beate Zschäpe lär de ändå inte få några svar.

– Hon har hittills tigit och hon lär väl fortsätta att göra det. En ursäkt eller något liknande är inte heller att vänta. Det hör inte nynazisterna till, säger Birgit Mair.