Adress för rumpavtryck kan gå till spillo

Kyrkbänkarna med rumpavtryck i Lovisa kyrka målas om innan kyrkorådet hinner ta upp adressen om att bevara dem.

En medborgaradress med 262 namn skulle behandlas i gemensamma kyrkorådet på onsdag, men mötet flyttas framåt med två veckor och bänkarna hinner målas om innan det.

Mia Aitokari, ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Lovisa, är besviken. Man borde inte vara så absolut i sina beslut. Välvilja och lyhördhet kunde kyrkan ta till, anser hon.

- Jag kan inte göra annat längre än uttrycka min åsikt i frågan. Fastighetschefen och ordförande för det gemensamma kyrkorådet [kyrkoherde Robert Lemberg] har nog ännu mycket att säga till om saken.

Aitokari håller med Robert Lemberg som säger i Loviisan sanomat att kyrkan har viktigare saker att tänka på.

- Det här engagerar ändå vanliga församlingsmedlemmar, som kanske inte är intresserade av de "viktiga" frågorna. Jag tror det här handlar om mer principiella frågor.

Enligt Aitokari upplevs kyrkan av många som en instängd och byråkratisk instans.

- Sen när det är någonting som man vill engagera sig så märker man att det inte går.

Kan man ställa frågan att kyrkan inte har sinne för humor? Aitokari håller med om att bänkarna är roliga.

- De är skämtsamma, men också lite rörande och berörande. Jag har aldrig förstått att de skulle såra någon, allra minst Gud. Nu är ju frågan om att bevara en del av bänkarna någon annanstans än inne i kyrkan så de inte sårar någon. Nu är det bara en praktisk fråga.