Historiker: Myndigheter och politiker måste reagera

Det är inte första gången som en utvidgad yttrandefrihet leder till övertramp. Det säger historikern, professor Henrik Meinander om vågen av anonyma hotbrev.

Meinander drar paralleller till tiden i början av 1900-talet, då finländarna fick ökade möjligheter att uttrycka sig offentligt.

- Språkhets, klasshat, rysshat och antisemitism började plötsligt florera.

Det finns historiker som anser att det hårdnade debattklimatet hade en koppling till att inbördeskriget bröt ut 1918.

De flesta neutrala

Henrik Meinander påminner om att det är en liten, men högljudd minoritet som sprider hatpropaganda mot finlandssvenskar.

- Undersökningar visar att den stora majoriteten förhåller sig positivt eller neutralt till de svenskspråkiga.

Meinander anser att man inte ska öda energi på att försöka bekämpa de yttrandemöjligheter som nätet erbjuder. I stället bör man ta ställning mot innehållet i hatpratet.

- Det är viktigt att myndigheter och politiker reagerar nu.

Hur reagerar de finskspråkiga på hatet mot finlandssvenskar? Och hurdana är stämningarna på demonstrationen mot näthat? Lyssna på Radiohuset med start kl.15:03!

Läs också:

• Folktinget har blivit hotat

• Också Päivi Storgård har blivit hotad

• Bettina Sågbom mordhotad

• Dags att sluta tiga om näthatet