Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Den svåra laxmatematiken

Från 2013
Uppdaterad 26.06.2014 15:55.
Programmet är inte längre tillgängligt

Det är en småregnig dag i början på maj när jag och fotografen Evert Rönnqvist kör in i Simo kommun i södra Lappland. Kommundirektören Esko Tavia suckar och säger:

- I tio års tid har jag årligen kämpat med laxfrågorna. Och dåligt går det.

Vi går ner till Simo älv som ligger ett stenkast från kommunhuset.

Esko Tavia
Bildtext Esko Tavia vid Simo älv

- Det här är en fin laxälv, säger Tavia. Men det stiger upp på tok för litet lax här. Det fiskas helt enkelt för mycket längs kusterna. Det inverkar menligt på fisketurismen hos oss.

Så vad är litet i detta fall? Jo, i fjol hittade 2600 laxar tillbaks till Simo älv. Det är i och för sig en fördubbling jämfört med året innan. Och den bästa noteringen sedan 2008 då Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet började räkna antalet fiskar med hjälp av ekolod. Men Esko Tavia nöjer sig inte med det.

- När det stiger upp 8000 laxar i älven har vi uppnått rätt balans.

Torne älvs rekordår

Färden fortsätter norrut mot Kukkolaforsen, ca 15 km norr om Torneå. Här i Torne älv är tongångarna betydligt muntrare än i Simo.

- Fjolåret var bra, berättar fiskeguiden Juhani Leutola. Uppstigningen av laxen var lyckad.

Juhani Leutola
Bildtext Juhani Leutola vid Torne älv

Man räknade hela 61.500 laxar i Torne älv år 2012. Det var tre gånger fler laxar än året innan och det bästa resultatet på många år.

- Det finns inga enkla förklaringar till utvecklingen, tror Leutola. Men en orsak är att det inte fiskades lika mycket till havs som tidigare.

Han hoppas att den positiva utvecklingen fortsätter. Men det beror förutom på kustfisket också på vädret och isläget. Leutola understryker vikten av just Torne älv och laxuppstigningen där.

- 70 procent av naturlaxen i Östersjön leker här i Torne älv. Det betyder att om det inte kommer tillräckligt mycket lax och leker här uppe så finns det inte heller något att fånga för yrkesfiskarna.

En känslig balansgång med andra ord. Eller som Leutola uttrycker det.

- Den här laxfrågan är en het potatis.

Oroliga yrkesfiskare

Samtidigt som man i norr oroar sig över fritidsfiskets framtid och fisketurismen undrar ett krympande antal kustfiskare om det överhuvudtaget finns en framtid för dem. Enligt Finlands yrkesfiskarförbund har antalet laxfiskare halverats under 2000-talet och är nu nere i 50.

Tor-Erik Johansson
Bildtext Tor-Erik Johansson, veteranfiskare från Larsmo

- Hela tiden har man dragit ner på laxkvoterna, klagar veteranfiskaren Tor-Erik Johansson i Larsmo. Samtidigt har sälarna ökat.

Det är sant att laxkvoterna har blivit mindre för yrkesfisket i Östersjön. År 2007 var kvoten för Östersjön (Finska viken undantagen) 429.000 laxar, år 2010 hade den sänkts till 294.000 för att landa på 109.000 detta år. Beslutet om kvoterna fattas av EU:s ministerråd på förslag av kommissionen.
Rekommendationerna till laxkvoter kommer i sin tur från Internationella havsforskningsrådet (ICES). Det här expertorganet som består av forskare brukar i regel föreslå betydligt lägre kvoter än de som slutgiltigt antas. I år t.ex. föreslog ICES att kvoten för Östersjön skulle vara 54.000 laxar, men politikerna tillät alltså det dubbla.

- Om havsforskningsrådets rekommendation hade godkänts skulle det vara kaputt med kustfisket i största delen av Bottenhavet och Bottenvikens kuster, alldeles klart, slår veteranen Tor-Erik Johansson fast.

Överlag råder det en stor misstro mellan yrkesfiskarna och forskarna.

- Nu verkar det som om en fiskare som varit med länge inte tas på allvar, säger Johansson. Det kan hända att mina erfarenheter är väl så värdefulla som en person med en doktorstitel.

Oroliga fritidsfiskare

Inklämd mellan Simo älv och Torne älv ligger Kemi älv. Där hittar man ofta Petter Nissén, som jobbar som fiskekonsulent för Finlands fritidsfiskares centralförbund. Han är själv en ivrig sportfiskare.

Petter Nissén
Bildtext Petter Nissén vid Kemi älv

- Här finns det bara odlad lax, berättar Nissén när han testar fiskelyckan i närheten av Isohaara kraftverk.

När kraftverket byggdes år 1948 innebar det samtidigt dödsstöten för Kemi älv som en lekplats för vildlaxen. Det finns alltså inte längre en naturlig laxstam i älven. Däremot planteras det ut laxyngel på bolagets försorg.

- Det sätts ut 600.000 laxsmolt varje år, men det fungerar inte särskilt bra. De flesta dör, berättar Petter Nissén. Eller så fångas de av fiskarna när de vandrar till Östersjöns havsbassäng och tillbaka.

Han är glad över de goda siffrorna i Torne älv, men bekymrad över att rekommendationerna från ICES inte tas på allvar av politikerna. Nissén vill inte förbjuda yrkesfisket, men tror att det bara finns en vettig lösning på längre sikt: att stoppa blandfisket i havet.

- Yrkesfisket borde koncentreras till älvmynningarna. Nuförtiden vet man inte om den lax som tas upp i havet hör till en hotad laxstam eller inte.

Spotlight om laxkonflikten sänds på lördag 1.6 kl. 15.15 på Yle Fem.

Mer om ämnet på Yle Arenan