Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Två månader bakom fanerskärm i klassrummet

Från 2013
Uppdaterad 30.05.2013 16:40.
Förstaklassarens "kontor"
Bildtext Förstaklassarens "kontor".
Bild: Yle / skärmdump seura.fi

En skola i Joensuu lät en förstaklassare sitta i två månader bakom en fanerskärm i klassrummet, rapporterade tidskriften Seura på torsdagen.

Pojken kunde enligt föräldrarna redan räkna och läsa en del då han började skolan. Därmed kändes undervisningen tråkig.

Skolans personal upplevde att pojken var för livlig och beslöt att bygga fanerskärmen runt hans pulpet för att hålla honom lugn. Skärmen var så hög att pojken inte kunde se de övriga i klassen.

Pappan besökte skolan och uppdagade att inte heller läraren kunde se pojken bakom skärmen. Läraren såg t.ex. inte då pojken markerade.

Klasskamraterna började kalla specialbygget ”kontoret”. Enligt föräldrarna och klasskamraterna fanns skärmen på plats i två månader och togs bort strax innan nästa års förstaklassare skulle komma och bekanta sig med skolan.

Klassläraren hävdar att skärmen var i användning någon vecka.

På Seuras förfrågningar om vem som tog initiativet till idén hänvisar personalen till ett beslut i skolans elevvårdsgrupp. Klassläraren är också slöjdlärare och byggde fanerskärmen själv.

Föräldrarna och skolans personal har enligt Seuras artikel olika uppfattning om informationsgången då skärmen togs i bruk och huruvida föräldrarna kände till och godkände arrangemanget.

Skärmar kan vara till stor nytta

Lite liknande skärmar används i många skolor. På Zacharias Topelius lågstadieskola i Tölö i Helsingfors används skärmar bland annat i klasserna för elever med olika typer av specialbehov. Specialklasslärare Marika Öfverström säger att hon blev mest upprörd över pojkens reaktion då hon läste Seuras artikel. Pojken beskriver bland annat att det var tråkigt och orättvist att just han skulle sitta bakom skärmarna.

- Jag tycker inte om elevens reaktion, det pekar på att det inte var överrenskommet, det är illa, säger Öfverström, som tillägger att hon aldrig sett en liknande konstruktion för det ändamålet.

Hon har ändå goda erfarenheter av att jobba med skärmar för att underlätta inlärningen både för den enskilda eleven men också för hela klassen. På Zacharias Topeliusskolan används olika typer av skärmar både i allmänundervisningen och i klasserna för elever med specialbehov.

- För elever med utvecklingsstörning kan det behövas att man bygger ett eget utrymme med kanske bokhyllor så att det blir ett eget litet rum. För andra kan det räcka med en låg byrå så att de inte kan flytta på sig. I ett vanligt klassrum kan det också bara behövas en skärm så att eleven ska kunna göra en uppgift ostört, berättar Öfverström.

Hon understryker att det viktigaste är att lösningen är individuellt utformade för varje elev och att spelreglerna är klara för eleven, föräldrarna och skolans personal.

Diskussion om artikeln