Kan man stoppa radikalisering på nätet?

Dagens terrorist är en ensamvarg som inte behöver träningsläger i Afghanistan utan enbart en virtuell gemenskap. Internet har blivit det viktigaste verktyget för modern terrorism. Men går det att stoppa radikalisering via nätet?

Forskare och muslimska ledare i USA menar att man måste gå ut med andra, konkurrerande budskap på nätet.

Bröderna Tsarnajev som utförde bombdådet i Boston i april sägs ha studerat den jemenitiska al-Qaida ledaren Anwar al-Awlakis budskap via de videon som finns på nätet.

De var i så fall inte de första terroristerna som lät sig inspireras av den i USA-födda imamen. Han dödades i en amerikansk drönarattack år 2011 men hans budskap lever vidare också i den engelskspråkiga al-Qaidatidning som han var med om att grunda. Den ges ut på nätet, och innehåller bland annat med råd om hur man bygger bomber.

- När ett nytt nummer av Inspire publiceras, så sker det samtidigt på ett dussin olika webbsidor. Och inom bara några minuter har läsarna både laddat ner det nya numret och skickat det vidare till ännu flera platser, säger Peter Neumann, som leder ett centrum för terrorforskning i samarbete med King's College i London.

Därför är det helt fel att tro att man kan få bort terrorbudskapen genom att stänga webbplatser, menar han.

Så kan man då överhuvudtaget bekämpa den radikalisering som sker via nätet?

Forskare och företrädare för muslimska samfund i USA är eniga om att den bästa metoden är att aktivt lyfta fram andra, konkurrerande budskap. Och man måste bli bättre på att övervaka det som sker på nätet, och hur den våldsamma extremismen där fungerar.

Också föräldrar borde få större kunskap om det här. Och så behövs det ett djupare samarbete mellan alla instanser, från myndigheter till gräsrötterna.

Imamen Suhaib Webb från Boston har egna erfarenheter av arbetet:

- Varje ung man som jag har träffat som har varit influerad av extremism, och som jag har kunnat ge andlig rådgivning, har förändrats till det bättre, säger Suhaib Webb. Men han påpekar samtidigt att han och andra religiösa ledare måste kunna ge den här rådgivningen och ta ett ansvar utan att vara rädda för att bli stämplade av polismyndigheterna.

Att gå ut med nya budskap som utmanar extremism betyder också om att man ska ifrågasätta de uppfattningar om muslimer som sprids på nätet, säger forskaren Rabia Chaudry som har jobbat med att förbättra kontakten mellan de amerikanska muslimerna och myndigheterna:

- En del av propagandan handlar om att islam inte fungerar i väst, att man inte kan vara en god amerikan och en god muslim samtidigt. De här argumenten används inte bara av muslimska extremister utan också av antimuslimska krafter, vilket gör att unga muslimer kan känna sig ännu mera alienerade från samhället, säger Chaudry.

Därför har man i USA bett muslimska samfund att gå ut och bestrida den är propagandan. Och det borde också massmedia och politiker göra, säger hon.