Hans Sundquist: Länge leve den långsamma journalistiken
Informationen är i dag mera lättillgänglig än någonsin. De flesta av oss har möjlighet att söka fram i stort sett allting på nätet.
Det betyder att vi inte mera är beroende av särskilda informationsbyråer (läs medier) som förkunnar världshändelser.
Det å sin sida har lett till en kapprustning eller ett race mellan medierna om vem som är först med att rapporterar om en händelse. Snabbhet är en dygd. Ingen vill väl berätta gamla nyheter.
Informationsflödet vi utsätts för blir allt snabbare och mera omfattande hela tiden.
I det här läget är det viktigt att vi inte glömmer den s.k. långsamma journalistiken. Den som tar lite längre att göra och går djupare och gestaltar världen.
Det ekonomiskt kärva läget kombinerat med den ökade takten i mediehusen kan äventyra viljan att satsa på mera tidskrävande journalistik.
Tabloidiseringen av printmedia eller flödessändningar i radio och TV gynnar det korta och snabba formatet. Det är lockande av ledningen för medieföretag att satsa på ”instantjournalistik” eftersom det ger mera till en billigare penning.
I kostnads och effektivitetsjakten glömmer vi kanske att det i den fragmenterade värld vi lever i också behövs sådan journalistik som förklarar, analyserar och bygger mera komplicerade sammanhang av våra samhällsskeenden. Det hjälper oss att förstå världen och i bästa fall se något nytt eller ur en annan synvinkel. Världen är ju sällan eller aldrig så svartvit, som den ter sig vid en första anblick.
Kostnaderna för den långsamma journalistiken måste också slås ut på en längre tid. Om programmet går att reprisera fler gånger och flera år efter första publiceringen måste också kostnaderna fördelas efter det.
Slopar vi den långsamma journalistiken helt och hållet kan inte kommande generationer bilda sig en ordentlig uppfattning om vår tid. Av korta nyhetsinslag eller flöden kan ingen förstå eller bilda sig en uppfattning av en gången tid.
Jag hoppas att vi även i framtida vardagsstress skall ha tid och resurser att satsa på dokumentärer, granskande journalistik, feature och välredigerade program. Liksom att ett långkok kan smaka gott efter en tid med mikromat, eller hur?