Hoppa till huvudinnehåll

Vetenskap

Universums innehållsförteckning, del 1: Väte

Från 2013
Uppdaterad 17.06.2013 10:01.

I den här serien ska vi gå igenom alla 117 grundämnen i hela det periodiska systemet, atom för atom, och då är ju väte det självskrivna stället att börja. Den enklaste lilla klossen i lådan.

Mera grundläggande än så här blir det inte. En ensam negativt laddad elektron som omger en ensam positivt laddad proton. Väte är det lättaste och vanligaste grundämnet i universum, och det som bildades först av alla i Big Bang. Följaktligen har det atomnummer ett. Alla andra grundämnen har kommit till genom att smida väteatomer till allt tyngre och tyngre grundämnen, i hjärtat av döende jättestjärnor.

Eftersom väte är så lätt att det smiter ut i rymden så fort det får en chans, så finns det väldigt lite av det här på jorden. Men helt vanligt vatten består ju som vi vet av två väteatomer och en syreatom. Vätet motsvarar alltså bokstaven H i H-två-O.

Framställdes ur vattenånga

Den första som kom väte på spåret var engelsmannen Henry Cavendish. 1766 framställde han en brännbar gas genom att lösa kvicksilver i syra. Då han brände den gasen bildades vattenånga, när vätet reagerade med syre. Fransmannen Antoine Lavoisier tog ett steg längre och framställde vätgas ur vattenånga som han ledde genom ett glödande järnrör. Det var också Lavoisier som gav gasen ett namn: hydrogéne, från grekiskans hydor som betyder vatten, och gennao, ”jag bildar”.

Återigen, eftersom väte är så lätt, så gör det sig utmärkt i ballonger. Eller i zeppelinare, fast exemplet med luftskeppet Hindenburg 1937 visade ju att väte har en annan, i dylika sammanhang oönskad kvalitet: det brinner alldeles oerhört bra!

Väte är alltså en gas, och vid extremt låga temperaturer, -260 grader Celsius, övergår det i vätskeform. Men det finns en teori som säger att det antar metallisk form om man utsätter det för ohyggligt högt tryck, omkring 250 000 atmosfärer. Sådana förhållanden existerar inte på jorden, men man tänker sig att de stora gasplaneterna som Jupiter och Saturnus kunde ha ett innandöme av väte i metallisk form.

Nästa vecka i Kvanthopps serie om våra grundämnen: helium.