Carita, 97: Det lönar sig att äta blåbär

Alla finländare känner till blåbäret. Ni vet de där oansenliga små bären som växer på de ris som man snubblar på invid stugknuten.

Inställningen till bäret har länge varit nedlåtande - men under senare tid har blåbäret börjat dra blickarna till sig. Orsaken är alla de forskningsrön som vittnar om rena rama hälsobomben.  

I förädlad form kostar produkten med lätthet hundratals euro per kilo. Medvetna människor världen över är villiga att betala priset utan att blinka. Vi talar om blåbär, vårt helt vanliga skogsblåbär (Vaccinum myrtillus).

Finland exporterar tonvis med blåbär, bland annat för den hälsomedvetna asiatiska marknaden. Japaner är redo att betala tresiffrigt kilopris i dollar för t.ex. torkade blåbär som pulver och i kapselform. Samtidigt importerar vi exempelvis gojibär från Sydostasien - de går att köpa i hälsokostaffärer och större livsmedelsaffärer, likaså till närapå tresiffriga kilopriser i euro.

Det är ju inte någon större vits att jämföra två bär som klassificeras som supermat med varandra, men om det ena går att inhämta gratis bakom stugknuten och det andra måste fraktas långa vägar talar väl framför allt ekologiska faktorer för hemmabäret.

Över 90 år bland blåbärsrisen

Carita Ström, snart 98, har alltid älskat blåbär och stortrivts i skogen. Hon har  plockat enorma mängder bär under sitt långa liv; de första minnena från skogen härstammar från Aavaranta då hon var i 6-årsåldern.
 
Nu sitter hon på sin vackra blomsterprunkande balkong i Esbo och berättar om sin relation till blåbär. Hon beklagar att hon denna gång inte själv hunnit koka den framdukade saften.

-Jag har ätit blåbär i hela mitt liv. Också min man Lasse åt blåbärsmjölk varje morgon. Och han blev 93!

Sedan några år tillbaka klarar ryggen inte längre av bärplockning. Men barn, barnbarn och barnbarnsbarn förser henne med färska bär så att hon alltid har frysen full hemma. Det 3-åriga barnbarnsbarnbarnet blir säkert följande storplockare.

 - Det är högst tio år sedan det började talas allmänt om att blåbär, och bär överlag, är nyttiga. Det blev lite av en aha-upplevelse då jag insåg att jag har varit före min tid, säger Carita.

- Men jag har ju ätit blåbär för att det är så gott, säger Carita. Hon tillägger lite skamset att hon strör en nypa socker över sin blåbärsmjölk för att hon tycker att det blir ännu godare så.

Carita själv är övertygad om att att hon hållit sig i fin fysisk och mental form just tack vare att hon ätit blåbär - och andra bär - regelbundet.

- Frysen som vi fick på 1960-talet gjorde det möjligt för oss att äta färska blåbär varje dag. Dessförinnan hade isskåpet förlängt säsongen en aning. Men blåbär åt vi i någon form också före det, främst som soppa, saft och sylt.

Carita tittar bestämt på redaktören som inte har mer än ett par blåbärssäsonger kvar till de femtio:
-Ni ungdomar ska se till att äta blåbär. Det lönar sig.

Nyttiga antioxidanter, lite kolhydrater och just inget fett

Det blir inget slut på överorden numera när blåbärets hälsobefrämjande egenskaper diskuteras. Ju mera det forskas i saken, desto mer ökar superlativen kring denna supermat. EU har visserligen dämpat hypen kring blåbär en aning med att förbjuda de tyngsta påståendena om hälsoeffekterna på livsmedel, men forskningen är ändå rätt så entydig.  

Blåbäret växer vilt i norra Europa, och en annan art växer i Nordamerika. Hemligheten med våra nordiska bär är växtperioden med många ljustimmar. Bär i Norden som mognar under långa ljusa dagar innehåller mer av flavonoiden antocyanin, vilket ger dem stark färg.
Flavonoider fungerar som antioxidanter i kroppen.

Bären får god arom av de ljusa nätterna, och de samlar mycket mineraler (järn, kalcium, magnesium, kalium, fosfor) samt vitaminer (bl.a. vitamin A, och B6, C) och fibrer. Dessutom finns det nyttiga betakaroten i blåbären. Bären innehåller däremot endast lite kolhydrater, fett och proteiner.

Uppskattningsvis mognar 150-200 miljoner kg blåbär i våra skogar varje år. Det är oklart hur mycket som lämnas kvar, men varenda en som har ögon ser själv att det är fråga om mycket outnyttjat blått guld.

Blåbäret bra på många sätt

Det som man redan länge vetat är att blåbär är bra för magen, bland annat genom att skydda tarmens slemhinnor. Blåbärssoppa har sedan urminnes tider getts till småbarn som drabbats av kräksjuka och diarré. Bären har också antiinflammatoriska egenskaper.

Blåbär är bra för diabetiker eftersom det hjälper till att reglera blodsockret. Genom kliniska studier har forskarna konstaterat att blåbär minskar skador i ögonen orsakade av diabetes och högt blodtryck.

Blåbär sänker blodtryck och har visat sig ge ett visst skydd mot blodtryckssjukdom. Bäret har också konstaterats stärka kroppspulsådern och minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Blåbär kan också enligt helt nya rön skydda hjärnan och stärka minnet. Enligt forskarna är det färgämnena i bäret som skyddar mot demenssjukdomar. Möss som utfodrades med blåbär lärde sig snabbare att hitta vägen i en labyrint än möss som inte fick blåbär.

Carita: Frys in i augusti

Carita säger på basis av en nästan sekellång erfarenhet av blåbär att det under normala år lönar sig att vänta till augusti innan man plockar de bär som fryses in för vintern. De år då blåbär mognar ovanligt tidigt lönar det sig ändå enligt Carita att vänta mot slutet av juli.

- Augustibär är bäst. De är som sötast då när de fått mogna länge i solen. Jag förstår inte varför alla ska störta ut och fylla frysen genast då bären mognar i juli, säger Carita.

Sedan skyndar hon iväg till frisören.

Övriga källor:
Utbildningsstyrelsen/Våra vilda bär, Blomqvist/Trädgårdens bär, Nyblom/Supermat, The American Journal of Clinical Nutrition, www.evira.fi, www.thl.fi