Hoppa till huvudinnehåll

Vetenskap

Cellstress

Från 2013
Bananfluga.

Den italienska vetenskapsmannen Ferruccio Ritossa var i början av 1960-talet intresserad av genetik, och han undersökte bananflugor, som är lätta att forska i. Man hade nyligen kommit på strukturen på dna, men man förstod inte helt vad gener gör. Man hade undersökt bananflugor på larvstadiet och också genaktivering, då det bildas ”puffar”, där ställena utvidgas.

En dag upptäckte Ritossa kromosompuffar på helt oväntade ställen. Han blev intresserad av vad det kunde bero på, och efter att ha kartlagt alla möjligheter visade det sig att laboratorieförhållandena hade förändrats. Av misstag hade temperaturen inne i inkubatorskåpet höjts bara en aning, men ändå så mycket att cellerna hade fått en värmechock.

Han upprepade experimenten och kom fram till att cellerna stressades då de utsattes också för andra liknande chocker; kemikalier, gifter, och så vidare. Ritossa skrev en vetenskaplig artikel som han försökte få publicerad, men exempelvis från tidskriften Nature svarade man att upptäckten ”saknade biologisk relevans”. Istället trycktes den 1962 i en mindre tidskrift, Experientia.

Men upptäckten visade sig ha stor betydelse. Vid akuta stressituationer så aktiveras chaperoner (förkläden) som skyddar cellerna, ser till att de stannar upp och avvaktar situationen. Om cellstressen avtar kan cellerna återuppta sin funktion, men om stressen fortsätter så kan cellerna dö, eller självdö.
Cellstress lade grunden för en hel forskningsgren, och den har betydelse för biologi, biokemi, medicin, biomedicin, neurobiologi och cancerforskning. De nyaste forskningsinriktningarna handlar om Alzheimer och varför en del nervceller utsätts för stress och stängs av.

Tidskriften Experientia har numera lagts ner, men är fortfarande en klassiker inom forskarkretsar. Om en forskare hittar någonting nytt, men får höra att upptäckten ”saknar relevans” så ska hon alltid komma ihåg att det finns tidskrifter som Experientia, som var med om att skapa ett helt nytt vetenskapsområde.

Källor:
de Maio, Antonio et al. (2012) Ferruccio Ritossa's scientific legacy 50 years after his discovery of the heat shock response: a new view of biology, a new society, and a new journal, i Cell stress & chaperones 2012;17 ss. 139-43.
Sistonen, Lea (intervju 15.3.2013).