Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Poutapekkas blogg: Stort är vackert i avfallshanteringen?

Från 2013
Uppdaterad 30.10.2015 14:20.
Bildtext Pekka Poutanen
Bild: YLE/Nicole Hjelt

Varje invånare inom huvudstadsregionen skickar årligen 18 kg matrester till Kärringmossens avstjälpningsplats på gränsen mellan Esbo och Kyrkslätt. Ca 15 % av denna mängd skickas i oöppnade förpackningar!

I närmare tio års tid har man på Käringmossen kämpat för att åstadkomma en fungerande komposteringsanläggning för att behandla bioavfall från hushållen. En stor del av materialet, som kommit till Käringmossen har hamnat i högar med blandavfall. Nyligen informerade avfallsexperterna att en ny effektiv förruttningsanläggning tas i bruk nästa år och då kan bioavfallet behandlas skilt.

Hemma hos oss har vi haft en fungerande anläggning redan i 30 års tid. För oss som bor i ett egnahemshus är hemkomposten ytterst viktig. I 30 års tid har vi sorterat biologiskt kökavfall skilt och fört det till kompostanläggningen bakom sommartuppen. Investeringen har varit liten, några tiotals meter bräder. Grannens anläggning är mera teknisk, den fungerar i en gammal frysbox.För ett lite större bostadsbolag är det inte så dyrt att köpa en värmeisolerad kompost.

Vår anläggning behöver inte mycket skötsel. För att hålla processen i gång blandar vi om materialet några gånger under den varma årstiden. För att hålla massan fuktig bär vi dit några hinkar vatten då sommaren är som varmast Processkontrollen är enkel. Man sticker handen i massan och om temperaturen är lite högre än människotemperaturen är allt i sin ordning.

Utan kompost skulle vår trädgård vara anspråkslösare. Varje vår får vi många skottkärrslass utomordentlig lätt mylla för blomsterbänkarna och grönsakslandet. Om vi inte hade detta, borde vi köpa säckvis trädgårdsmylla i plastsäckar från butiken. Bra naturgödsel är överhuvudtaget en värdefull bristvara i stadsmiljön.

En stor del av huvudstadsregionens invånare bor i egnahems- och radhus. I stället för att transportera deras bioavfall tiotals kilometer till Käringmossen kunde det behandlas i hemknutarna. Till och med höghusbolagen har haft egna komposter. Att sköta en kompost kräver lite kunskper och övning, men svårt är det inte. Det avgörande är att invånarna sorterar sitt avfall ansvarsfullt.

Den kommunala myndigheten kräver att större husbolag har skilda kärl för bioavfall. Man är tvungen till detta. Skräpfirmans bil kommer sedan och hämtar innehållet till Käringmossen. Varför skulle man ha en egen anläggning när samhället sköter allt? Myndigheterna borde på ett lämpligt sätt belöna de invånare som själva ansvarsfullt behandlar sitt bioavfall. Varje billass avfall som är borta från Åboleden på väg till Kärinsgmossen, är till nytta med tanke på naturen.