Mikrochipsteknologin är löftesrik och riskabel

Tänk dig en värld där varje rörelse du gör registreras i en databas. Där du alltid kan upptäckas. Det kan låta som en total trygghet – eller som en dystopisk mardröm.

Vi är kanske långt ifrån den världen – men de teknologiska förutsättningarna finns redan här. RFID – radiofrekvensidentifiering – är en teknologi som kanske inte är särskilt välbekant, men det är fråga om en mångmiljardindustri som blir allt vanligare i våra dagliga liv.

RFID-teknologin består av kodbärare och avläsare. Kodbärarna är mikrochips, som kan vara av ett riskorns storlek. Chipsen, eller taggarna, fästs vid ett föremål, och bär på information om föremålet ifråga. Chipset avger den här informationen som en radiosignal, som kan snappas upp av en avläsare, eller skanner. Beroende på typen av chips och skanner, kan avläsningen göras på ett avstånd om allt från någon centimeter till ett tiotal meter.

RFID används till exempel i buss- och passerkort, i de biometriska passen och som implantat i katter och hundar. Det snabbast växande användningsområdet är logistiken. Här används RFID-taggar på ett väldigt liknande sätt som streckkoder: försändelser märks och kontrolleras. Men medan streckkoder måste avläsas en för en, kan en RFID-skanner läsa av ett helt flak med paket på en gång. En avgörande effektivering, alltså.

Allt vanligare på enskilda produkter

Men RFID-taggarna blir allt vanligare också på de enskilda föremålens nivå. Den amerikanska storköpsjätten Wal-Mart har satt som målsättning att chippa alla sina produkter – och inom klädbranschen är RFID-taggarna redan ytterst vanliga också i Europa. Med hjälp av mikrochipsen kan affärerna göra väldigt effektiva inventarier. Med en snabb skanning kan de se exakt vilka produkter som finns på hyllorna, och vilka som bör beställas. På så vis kan produkterna alltid finnas till hands för konsumenterna.

Bruket av RFID-chips på enskilda produkter är något som väckt kritik.

- Att enskilda föremål är chippade gör intrång på den enskilda konsumentens integritet, säger Dennis Rombert från den tyska medborgarorganisationen Digitalcourage.

- Den som köpt en produkt med ett RFID-chips kan spåras upp av avläsare på flera meters håll. Och det här har konsumenterna i regel ingen aning om när de köper sina chippade kläder.

- Ifall företag sammanför sina databaser är det fullt möjligt att också enskilda personer kan identifieras genom de produkter de bär med sig. Och redan idag är det möjligt till exempel för en klädbutik att känna igen en kund som återvänder till butiken, ifall kunden bär ett chippat plagg.

Finland långsammare i utvecklingen

Enligt Sami Isomäki, teknologisk chef på RFID-Lab Finland, är bruket av mikrochipsen på föremålsnivå ännu inte så utbrett i Finland.

- De amerikanska företagen är nog avsevärt mer progressiva på den punkten än de finländska. Men tekniken är nog på väg till Finland i allt högre grad. Och ett klädmärke som Gerry Weber taggar redan alla sina plagg, också i Finland.

Hur går det då med konsumenternas integritet?

- De flesta logistiska RFID-chipsen har en inbyggd funktion som gör att de kan förstöras, till exempel vid kassan. Den här funktionen är antagligen utvecklad just för att skydda konsumenternas integritet.

Brister i kontrollen

Enligt Finlands dataombudsman Reijo Aarnio finns det för tillfället brister i kontrollen av avläsningsapparaturen.

- Personuppgiftslagen gäller också här. Men vissa av aktörerna som importerar RFID-apparatur har ingen aning om att det finns sådana här lagar att beakta.

Det första fallet Aarnio stötte på i sitt arbete gällde en restaurangkedja med ett RFID-taggat stamkundskort.

- Avläsare registrerade när kunden kom in på restaurangen, när han satte sig vid bardisken eller gick på toaletten, vilken musik som förde honom ut på dansgolvet, och så vidare. Restaurangkedjan ville förstås förbättra sin kundbetjäning – men kunden hade ingen aning om vad som pågick. Det hela var olagligt just på grund av bristerna i informationsgången.

Men ibland är det helt på sin plats att individer spåras.

- Till exempel har RFID-avläsare lagts upp vid sjukhusdörrar. Då upptäcks bland annat äldre patienter som försöker rymma från sjukhuset.

Ny förordning på kommande

EU-kommissionen bereder som bäst en ny förordning om dataskydd, som kommer att ha avgörande konsekvenser också för tillämpningarna av RFID-tekniken.

- Förordningen torde godkännas under år 2014 och ska enligt planerna träda i kraft den 1 januari 2016.

Men någon specifik begränsning av RFID-teknologin tror Aarnio inte vi ska vänta oss.

- Lagstiftningen är fortfarande teknologineutral med några få undantag. Om du har tillgång till teknik – var så god och använd den. Men om tekniken används till att behandla personuppgifter – då gäller den allmänna personuppgiftslagen.