Teflon
Polytetrafluoretylen upptäcktes i april 1938, då Roy Plunkett vid kemiföretaget DuPont arbetade med att försöka tillverka en ny gas istället för freon i kylskåp och frysar. En dag när han gick hem glömde han en gasflaska framme på arbetsbänken istället för att sätta den i kylen. Nästa dag var flaskan tom.
Åtminstone trodde Plunkett det, ända tills han vägde flaskan och märkte att den vägde lika mycket som tidigare. Ändå kom ingenting ur flaskan.
Då Plunkett försiktigt sågat upp flaskan visade det sig att all gas var borta. Genom polymerisation hade tetrafluoretylenet istället bildat långa molekylkedjor. Resultatet blev en fluorplast som inte reagerade med något annat ämne, som tålde värme, och som ändå var glansigt och halt. 1945 registrerade DuPont ämnet som Teflon.
Till en början användes det i maskiner och rör, men 1954 kom det stora genombrottet då fransyskan Colette Grégoire bad sin man att klä en stekpanna med teflon. Det lyckades alldeles utmärkt. Teflonet avgav inga giftiga gaser, och Grégoire började under företagsnamnet Tefal sälja teflonstekpannor.
År 1969 upptäckte kemisten Bob Gore att man kunde tänja ut teflonet, och att man kunde tillverka vattenavstötande kläder och skor. På det viset fick vi Gore-Tex.
Rydén, Daniel (2012) 101 historiska misstag. Lund: Historiska Media.
The Lemelson-MIT Program Roy J. Plunkett (hämtat 5.3.2013).
' /%3E%3C/svg%3E)
