Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Santiago de Compostela - populär vallfartsort

Från 2013
Uppdaterad 13.08.2013 05:32.
Katedralen i Santiago de Compostela vid Jakobsfestligheterna 2012
Bildtext Katedralen i Santiago de Compostela vid Jakobsfestligheterna 2012.
Bild: EPA / Xoan Rey

Tiotusentals människor vallfärdar varje år till Santiago de Compostela och till vad som tros vara aposteln Jakobs grav. Jakobs helgondag är den 25 juli och då anländer extra många pilgrimer.

Jakob den äldre halshöggs av den judiska fursten Agrippa I i Judeen år 44 under förföljelserna av de kristna och blev den första av Jesu lärjungar som led martyrdöden.

Efter avrättningen sägs Jakobs stoft ha förts bort av himlens änglar och transporterats i en obemannad båt utan roder till hamnstaden Iria Flavia i Galicien. Därifrån fördes relikerna till Compostela.

Olika Jakobsleder till Santiago de Compostela
Bildtext Olika Jakobsleder.
Bild: Wikimedia Commons / Manfred Zentgraf

Vägen till Santiago de Compostela har varit en av de populäraste pilgrimsvägarna för europeiska katoliker sedan medeltiden. Över 100 000 människor brukar vallfärda dit varje år och promenera längs olika vandringsleder.

Det har med tiden uppstått en stor turistindustri längs pilgrimsvägarna. Redan för hundratals år sedan kunde man köpa en sorts paketresor med rätt att övernatta och få mat under vandringen.

Den traditionella och äldsta så kallade Jakobsleden startar i Le Puy nära Lyon i Frankrike. Genom århundradena har det dock uppstått tiotals vandringsleder från olika orter i Europa. Målet för vandringen är stadens katedral där relikerna sägs finnas.

Folkfest och vimmel

-Efter att ha fått sitt pilgrimsbevis (Compostela) på pilgrimsbyrån samlas man framför katedralen på det jättestora torget, säger Yle-journalisten Peter Lüttge som vallfärdade till Santiago de Compostela 2008.

Pilgrimer kommer till staden under hela året, men i samband med Jakobs dag den 25 juli ökar besökarantalet betydligt.

-Det är enorma fyrverkerier och jättemånga livekonserter och utomhusteater under Jakobsfestligheterna, säger Lüttge. Många spanska politiker brukar också dyka upp.

Santiago de Compostela och den traditionella pilgrimsleden dit är upptagna på Unescos lista över världsarv.

Pilgrimsmussla som symbol och märke

Symbolen framom alla för pilgrimsfärden till Santiago de Compostela är stora kammusslans skal. På grund av associationen till vallfarten kallas stora kammusslan även pilgrimsmussla.

På tyska och franska hänvisar musslans namn till den helige aposteln (Jakobsmuschel, coquille Saint-Jacques).

markeringar på vägen till Santiago de Compostela
Bildtext Markeringar längs pilgrimsvägen.
Bild: Dietmar Giljohann / Wikimedia Commos

Det finns olika teorier och legender kring varför stora kammusslans skal blev en symbol för aposteln Jakob, som senare blev pilgrimernas skyddshelgon. Musselskalet har dock traditionellt använts som märke för att man genomfört vallfärden till Santiago de Compostela.

En del europeiska släkter har musselskalet i sitt vapen som ett tecken på att en förfader vallfärdat till Jakobs grav. Musslan har senare blivit en allmän symbol för pilgrimer överlag.

Pargas landskommun hade pilgrimsmusslan i sitt vapen då landskommunen existerade 1948-1967. Även Finby kommun i nuvarande Salo och Renko i nuvarande Tavastehus använde musslan i kommunens vapen.

Musselskalet är också logotyp för det internationella oljebolaget Shell. Affärsmannen Marcus Samuel importerade musselskal till London som prydnadsföremål. Han söner kompletterade senare musselimporten med oljehandel som blev starten för dagens internationella oljejätte.

Trondheim och Kjulo träsk

De mest berömda kristna vallfartsorterna vid sidan av Santiago de Compostela är Rom och Jerusalem, men även Norden är med på ett hörn.

Under medeltiden var Nidarosdomen i Trondheim ett av de viktigaste vallfartsmålen för de europeiska katolikerna. Den helige Olav ligger begravd där.

Helga korsets kyrka i Hattula i Tavastland (Hattula gamla kyrka) sägs ha huserat en bit av Kristi kors och kan därför också ha varit en vallfartsort under medeltiden, om än i mindre skala.

Finlands enda katolska vallfartsmål i dag är holmen Kirkkokari i Kjulo träsk. Bonden Lalli sägs ha dräpt biskop Henrik på isen helt nära holmen. Henrik blev senare helgonförklarad. Katolska kyrkan i Finland arrangerar årligen en pilgrimsfärd från Åbo till Kirkkokari.