En till lömsk bakterie hos fästingar
En fästingburen bakterie har uppmärksammats av svenska forskare. Den leder sällan till sjukdom, men är svår att upptäcka.
Att granska fästingar på kroppen har blivit rutin för de som bor på riskområden. Nu är skälet ännu större anser svenska forskare. Förutom TBE och borrelia bär fem procent av fästingarna i Finland på bakterien Rickettsia helvetica. I Kroatien bär redan var sjätte fästing på bakterien.
- Vi vet att finländare bär på antikroppar men har inga registrerade sjukdomsfall ännu, säger Dag Nyman, ledare för den åländska borreliaforskningen.
Symtomen påminner om borrelia
Rickettsia hittades hos schweiziska fästingar redan år 1979. Då visste man inte att bakterien kunde vara skadlig för människor. Uppsala universitet har under ledning av läkare Kenneth Nilsson, nu forskat i den här tyfusliknande bakterien. Han anser att potentiella borreliaoffer också bör testas för rickettsia. Bakterien hittas inte om man inte specifikt letar efter den.
Problemet är att de första symtomen påminner om borrelia: huvudvärk, muskelvärk och feber. Det kan på samma sätt bildas en röd ring runt bettet. Också behandlingen av sjukdomarna påminner, men för för att få kål på rickettsia krävs bredspektrig antibiotika. De som drabbas av rickettsia bär ofta på båda smittorna.
Finska forskare tonar ned
Nyman tycker att sjukdomen inte är något att oroa sig över. Globalt rör det sig om en handfull säkra fall som kan kopplas till bakterien.
- Den är inte alls allvarlig. De flesta symtom löper förbi helt obemärkt, som vanlig feber.
Sjukdomen är ovanlig men kan i värsta fall leda till hjärnhinne- och hjärtmuskelinflammation, dövhet och ansiktsförlamning.
- Vi ska komma ihåg att under alla dessa år har man hittat två fall som man kan koppla till hjärnhinneinflammation. De påträffades i Sverige av Uppsala-gruppen.
Den svenska Stingstudien samlar in fästingar och blodprov och testar nu också för rickettsia helvetica. Laboratoriet Bimelix på Åland deltar. Forskningen om bakterien har bara börjat i Finland. I väntan på resultat finns det inte behov av nya försiktighetsåtgärder, anser professor Dag Nyman.