Åldringsvården: Borta bra eller hemma ändå bäst?

I fjol spräcktes enmiljonsgränsen bland 65 år fyllda - finländarna som är äldre blir fler. Deras hälsa är i genomsnitt bättre, men det stora antalet i sig skapar tryck inom social- och hälsovården.

Samtidigt har Finland nått den högsta försörjningskvoten sedan mitten av 1960-talet. Det vill säga per 100 arbetsföra finländare finns det 54 unga och gamla som behöver vård.

- Helst vill jag vara hemma, säger två nittioåringar i Kyrkslätt i västra Nyland.

Hjälpande händer behövs

Keckan Bengtström och Nils Elmvik klarar sin vardag med hjälp av hemvård, anhöriga och vänner.

I myndigheternas ögon är de ideala åldringar eftersom myndigheterna vill att fler finländare klarar sig i sitt eget hem så länge som möjligt.

Om några år ska bara ett par procent av de 75 år fyllda bo på anstalt om städerna och kommunerna hörsammar de nationella kvalitetsrekommendationerna för äldre, som Social- och hälsovårdsministeriet publicerade i juli.

Just nu är det ändå serviceboendet som växer mest, medan anstaltboendet minskar.

Hemvården har än så länge inte börjat byggas ut, uppger Institutet för hälsa och välfärd. Utmaningen är att utveckla hemvården och hitta dem som kan utföra stödtjänster, så att kunden har råd med dem.

De egna i nyckelposition

- Vi måste anlita de egna mer än tidigare, säger chefen för hemvården Gun-Lis Wollsten i Kyrkslätt.

Hon konstaterar också att de som i dag bor hemma är i sämre skick och det behövs både fler apparater och förändringsarbeten i de äldres hem, till exempel att installera hiss eller ta bort trösklar för att kunna använda rullstol.