Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Potatisdagarna samlade branschfolk i Kristinestad

Från 2013
Uppdaterad 23.08.2013 10:28.
Olika potatissorter testas på potatisodlarnas fältdagar
Bildtext Arrangörerna väntade sig omkring 350 besökare under dagen.

Potatisodlarnas fältdagar i går, samlade branschfolket från hela landet till Dagsmark för att ta del av nyheter och aktuell forskning inom potatisnäringen.

- Det betyder väldigt mycket för Dagsmark, det här är ju ett potatisodlingsdistrikt. Vi odlar enormt mycket matpotatis här. Vi behöver nya sorter och ny inspiration, säger Susan Englund i föreningen Dagsmarks potatisdagar rf, en av arrangörerna för potatisodlarnas fältdagar.

- Nya potatissorter behövs hela tiden. Nuförtiden är sorterna så hårt drillade och så hårt förädlade att man har svårt att hitta goda nya sorter snabbt. Potatispriset som odlaren får har inte nämnvärt ändrat de senaste åren. Eftersom kostnaderna ökar behöver man få sorter som ger bättre skördeutfall och större skördar, säger Jan-Erik Back på Pro Agria.

Programmet är inte längre tillgängligt

Pro Agria arrangerar potatisdagarna tillsammans med Potatisforskningsanstalten Petla och nybildade föreningen Dagsmarks Potatisdagar rf.

Utländska konsulter ger råd

Med på fältdagarna fanns också konsulter från Skottland. Glensides Group gör markstrukturbedömningar genom att gräva en djup grop och studera marken som ligger under rötterna. För att jorden ska vara i balans och ge goda skördar och dessutom vara bra för miljön krävs en balans mellan fysiska, kemiska och biologiska komponenter.

I Dagsmark fick de upp järnhaltig jord, något som Glenside Groups direktör Ian Robertson och markspecialisten Kevin Ashford inte har träffat på i Storbritannien.

Det handlar inte om att försöka undvika de här ämnena i jorden, utan om att hitta på lösningar hur man kan hantera dem, och ta reda på hur ämnet inverkar på de övriga näringsämnena i jorden och rötterna, förklarar de.

- Vi har inte problem med sura sulfatjordar här omkring, så vi har en lite enklare struktur i marken. Vi behöver inte gardera oss mot de sura sulfatjordarna. Det är viktigt att man markstrukturerar, liksom håller marken i skick, annars går det inte att odla. Inte så här länge, säger Susan Englund.

Senapsfrön är en bra mellangröda

- Inom Lantbrukssällskapet har vi jobbat med ett projekt som heter klimatsmart odling. Vi är nu inne på andra året. I dag ska vi besöka en potatisodlare som målmedvetet har gått in för att bryta den ensidiga växtföljden och odlar vallväxter och gröngödslingsgrödor för att få in mera biologisk massa och öka mullhalten i jordarna. Det är precis det samma som de skotska vänner är inne på, att vi måste se på den biologiska aktiviteten i jordarna, säger Jan-Erik Back.

Senap är också en väl fungerande mellangröda för att lätta upp marken.

- Ännu är det inte så många som odlar just senap, men vi hoppas att det fortsätter att vidareutvecklas. Det finns ju också andra markgrödor men senap är ett bra alternativ, säger Susan Englund.