Svag svenska påverkar alla skolämnen

Eleverna i de finlandssvenska skolorna talar allt fler språk och många växlar enkelt mellan olika språk. För de flesta handlar det om en stark finska, men antalet invandrarspråk ökar också. Där de övriga språken vinner mark förlorar svenskan och det här syns tydligt i flera skolor.

– Eleverna förstår inte vad man uppmanar dem att göra, de förstår inte texterna, de talar finska sinsemellan, de behöver få hjälp med de mest enkla ord, berättar Anne Ahlqvist som är modersmålslärare i Helsinge skola i Vanda.

Hennes kollega Annette Granvik påminner om att en svag svenska inte bara påverkar vitsordet i modersmål, utan inverkar på alla ämnen.

– Lärare inom andra ämnen klagar på att provsvaren är svåra att tolka, eleverna förstår inte vad som frågas efter i proven ... Man kanske inte alltid tänker på att vitsordet i alla ämnen blir sämre om man inte kan svenska.

Fokus på språkmedveten undervisning

Oron för svenskan fick Utbildningsstyrelsen att sätta igång språkprojektet Skolspråk, som har genomförts med fyra högstadieskolor i språkligt olika regioner i Svenskfinland.

Projektet resulterade i boken Skolspråk och lärande, en idébok som ska hjälpa lärare att göra svenskan till en aktiv del av undervisningen oberoende av ämne. Boken innehåller konkreta tips och verktyg för lärare på olika skolstadier.

Författarna Anna Slotte-Lüttge och Liselott Forsman hoppas på att idéboken ska öka språkmedvetenheten i undervisningen.

– Det handlar mycket om att låta eleverna vara aktiva och använda skolspråket. De ska inte bara sitta och lyssna utan vara med och diskutera. Men inte babbla, utan språket måste få stöd, säger Forsman.

– Våra skolor blir allt mer språkligt heterogena. Det som skiljer vår situation från till exempel resten av Norden är det att skolspråket inte är majoritetsspråket. Eleverna möter ett annat språk i skolan än i samhället och det skapar en sorts dubbelutmaning, säger Slotte-Lüttge.

Svenskan alla lärares ansvar

Helsinge skola har varit en av de fyra projektskolorna 2010–2012. Där tampas man med att majoriteten av eleverna är tvåspråkiga och har en väldigt stark finska. Modersmålslärarna Annette Granvik och Anne Ahlqvist har redan flera år jobbat för att förbättra svenskan, och de är tacksamma för att den nya idéboken förespråkar ”delat ansvar”.

– Det är inte bara modersmålslärarnas problem att man inte kan tillräckligt bra svenska, utan alla kolleger har ett ansvar. Alla vill ju undervisa sitt eget innehåll, det är svårt att vara språklärare om man är historielärare. Men alla kan gå igenom texter och svåra ord och se till att eleverna förstår språket och övar sig i att använda nya ord, säger Ahlqvist.