Så tar din kommun emot kvotflyktingar – se kartan

Larsmo, Vörå, Kronoby och Nykarleby hör till dem som tagit emot flest kvotflyktingar – i förhållande till kommunernas storlek. Men fortfarande är det bara var sjätte kommun som erbjuder kvotflyktingar ett hem, visar Yle Nyheters kartläggning.

3 400 kvotflyktingar från olika länder har flyttat till Finland under de senaste fem åren. Mellan 2008 och 2012 har knappt 50 kommuner erbjudit kvotflyktingar ett hem, alltså ungefär var sjätte kommun i Finland. Spridningen är stor: det handlar om allt från några enstaka till närmare 300 platser per kommun.

Problemet är att kommunplatserna inte räcker till för att uppfylla statens löften. Varje år väljer statens tjänstemän ut omkring 700 kvotflyktingar enligt en överenskommelse med FN:s flyktingorgan UNHCR. Dessa kvotflyktingar erbjuds ett hem i Finland. Löftet kan ändå infrias först då en kommun självmant går med på att ta emot dem.

Det leder till att många flyktingar tvingas vänta i undermåliga bostäder eller i flyktingläger i väntan på kommunernas beslut. För många kan väntan räcka i mer än ett år. Möt tre barnfamiljer som står i kö.

Av de kommuner som ändå välkomnat kvotflyktingar 2008–2012 placerar sig Rovaniemi först med omkring 270 platser. Sedan följer Jyväskylä och Vasa med omkring 230 platser var. Kajana, Kemi, S:t Michel, Kuopio och Torneå har tagit emot mellan 150 och 200 kvotflyktingar.

Många kvotflyktingar, liten kommun

Jämfört med invånarantal har en rad små kommuner varit generösa med hur många platser de erbjudit kvotflyktingar. Kartan visar vilka kommuner som tagit emot kvotflyktingar. Ju mörkare färg, desto fler kvotflyktingar per tusen invånare. Vitfärgade kommuner har inte tagit emot kvotflyktingar 2008–2012. kommuner i Åboland och huvudstadsregionen, med undantag för Grankulla med 14 platser. Kyrkslätt har tagit emot bara två kvotflyktingar och kommer knappast att ändra sin inställning – läs hur kommunpolitikerna argumenterar.

Storkommunerna Helsingfors och Vanda placerar sig i botten av jämförelsen. Förklaringen är att det i de största städerna hur som helst bor många flyktingar: asylsökande som fått uppehållstillstånd och flyktingar som flyttat till Finland på grund av familjeåterföreningar. Dessutom väljer många kvotflyktingar att flytta till stora städer efter några år i en mindre kommun.

Staten betalar för de första åren

Varje kommun bestämmer självmant om den tar emot kvotflyktingar. Förhandlingarna förs med den regionala NTM-centralen som har hand om fördelningen av kvotflyktingar mellan kommunerna. Flera kommuner har förbundit sig att emot kvotflyktingar under de närmaste åren, medan de flesta kommuner inte lovat något konkret.

Staten ersätter kommunen under kvotflyktingarnas fyra första år, i vissa fall längre. Grundersättningen är 6 845 euro/år för under 7-åringar och 2 300 euro/år för övriga. Därtill kommer ersättningar för bland annat social- och hälsovård, arbetsmarknadsstöd, tolkning, rese- och flyttkostnader samt administrativa kostnader.

Läs också:

• Inga kvotflyktingar till Kyrkslätt

• Elisabeth Rehn: "Bittert med Kyrkslätt som inte tar emot flyende"

• Egentliga Finland tar knappt emot några kvotflyktingar

• Motionen om kvotflyktingar i Pargas fortfarande i skrivbordslådan

• Kvotflyktingar väljer ofta att stanna i Västnyland

• Raseborg som nytt hem – läs om Muhammeds och Hibas historier

• Österbotten behöver flyktingkommunikatörer

• Nytt samarbete ska hjälpa flyktingar och kommuner i Österbotten

• Sibbo förbereder sig för att ta emot flyktingar

• Kvotflyktingar – börda eller tillgång?

• "Ersättningarna för kvotflyktingar släpar efter"

• Janina Svaetichin: "De mest lämpade får komma till Finland