"Finlandssvenska pojkar på u-landsnivå"

Trots att Finland har presterat mycket goda resultat i de senaste fyra Pisa-undersökningarna i skolorna har både poäng och rangordning dalat.

Svenskspråkiga elever klarar sig sämre än finskspråkiga, visar Pisa-undersökningen.
Det finns en skillnad i alla länder mellan flickors och pojkars prestationer. Flickorna presterar bättre.

Finlandssvenska pojkar klarar sig dåligt. Deras prestationsnivå ligger under OECD-ländernas medeltal.

"Papporna har en central roll"

- Man måste kunna läsa och man måste kunna uttrycka sig i dagens samhälle.

- Papporna har en central roll, och måste visa sina söner hur viktigt läsandet är. Papporna är betydelsefulla rollmodeller, säger Leif Jakobsson, direktör för Svenska kulturfonden.

"Man måste skapa ett intressant inlärningsmaterial"

Forskaren Ph.D. Satya Brink, som har analyserat Pisa-rapporterna ur den svenska skolans synvinkel, konstaterar att skillnaden då det gäller läsning är hela 27 poäng vilket motsvarar cirka nio månaders skolgång.

- Det är ingen bra inlärningsmetod om elevernas intresse inte kan fångas. Pojkar har svårt att ta in kunskap om materialet är ointressant och inte berör deras liv. Man borde använda sig av de intressen och de resurser som finns omkring pojkarna i vardagen.

- Då kan de få lust att lära sig, och att läsa - om de hittar sådant material som de kan relatera till.

Satya Brink tror att situationen för de finlandssvenka pojkarna kan ändra sig på ett positivt sätt. - Ni vet ju hur man borde göra. Om man vet var problemet ligger kan man lösa det. Ni har på finlandssvenskt håll både kreativitet, idéer och resurser.

"Utgå från individen"

De låga prestationerna är dock inte jämnt fördelade mellan de svenskspråkiga områdena i Finland. Finland uppmanas nu vidta åtgärder i de områden som har den högsta koncentrationen av elever med de sämsta resultaten

En utjämning av skillnaderna mellan skolor, kön och språkgrupper bör utgå från individen, sägs det i utredningen . Personlig handledning och en förnyelse av läromedlen kan leda till att elever med bristande läsglädje och motivation kan prestera bättre.

Kommunerna skulle kunna satsa på mer specifika mål än att använda sig av standardiserade metoder.

Vidare sägs det att skolorna borde ha som mål att alla elever presterar goda resultat - och att det inte satsas enbart på att alla elever ska behandlas jämlikt.